Novus rapport om förtroendet för partierna i de viktigaste sakfrågorna är intressant läsning. Moderaterna är det parti som går fram och en Tidöeffekt, där politiken slår igenom och väljarna ser resultat, börjar synas.

Detta är de tio viktigaste frågorna. Bokstäver anger parti som är starkast, där nuvarande mätning är till vänster och de förra till höger om strecket:

1 Sjukvård (S/S)
2 Lag och ordning (M/SD)
3 Skola och utbildning (S/S)
4 Invandring och integration (SD/SD)
5 Klimat (MP/MP)
6 Miljö (MP/MP)
7 Landets ekonomi (M/S)
8 Äldreomsorg (S/S)
9 Försvar (M/M)
10 Energipolitik (M/S)

Frågan om lag och ordning har gått från SD till M, men det är inte en särskilt viktig rörelse, eftersom den sker inom samma block. Det kan påverka den relativa fördelningen mellan partierna, men inte den viktigaste frågan – vilket block som bildar regering.

Mer intressant är att Moderaterna, och därmed Tidö, tar två frågor från oppositionen. Energi och ekonomin är två väldigt viktiga frågor som har en direkt bäring på vardagen. Det är också frågor som spelade stor roll för missnöjet med Magdalena Andersson.

En väldigt rolig parentes är att i nästan alla frågor är det 2 procent som anser att Centern är starkaste parti. Det kan inte vara långt från andelen som råkar klicka fel och måste vara extremt nära den hårda kärna av väljare som skulle rösta på C även om de hade en åsna som partiledare.

I Almedalen talade Ebba Busch om att staten skulle låna en massa pengar för att sätta fart på ekonomin i stället för att ta bort onödiga kostnader och på så sätt investera besparingarna. Mätningen är gjord innan talet, så den kan ge ett orealistiskt högt stöd för förtroendet för KD:s ekonomiska politik. Men det finns faktiskt en hel procent som anser att KD är bäst.

En intressant fråga är skolfrågan. SD har under Almedalen sagt att de vill bli ett skolparti. Frågan ägs av S (22 procent) följt av L (13), M (11) och SD på (8).

Möjligheterna för SD att komma i kapp och ta över frågan från är S är små, inte minst då utbildning kanske inte är det första som associeras med SD. Däremot finns en annan intressant möjlighet. SD har i ett årtionde varit ganska starka bland lärare. Det är en grupp som har tappat både status och arbetsglädje i en tid där skolan allt mindre handlar om kunskap.

Lärare uppfattar ofta att de undervisar allt mindre och i allt högre grad kämpar för att hålla ordning. Lärare är en viktig väljargrupp för L, så kan SD stärka sig där kan de slå två flugor i en smäll. De kan både försvaga L och växa. Förmodligen är det syftet snarare än att försöka bli skolpartiet.

Ser man till sakfrågorna och trenden så verkar Tidö gå väl och nu när politiken ger resultat så speglas det i ett växande förtroende. Skillnaden är liten och kan falla tillbaka lika fort igen. Men två av tio frågor som har skiftat block är en intressant rörelse.

Med fler sakfrågor som ägs av Tidö ökar chansen att de lyckas att bli omvalda. Det kräver att de fortsätter, och ökar hastighet i att komma åt problem som ekonomin, inflationen, brottslighet och migrationen. Kampen mot inflationen ser ut att vara vunnen, men val vinns inte av tacksamhet över vad politiker har gjort utan utifrån vad politiker ser ut att kunna göra nästa mandatperiod.

Det ser bra ut, men för att lyckas vinna valet krävs att det både finns en vision bortom 2026 och att Tidö har visat att de gör skillnad.

Läs även: Gaza behöver fred inte en vapenvila