Det som kan vara början på nästa finanskris tycks vara sprunget ur en bank som prioriterade en hel rad frågor, i huvudsak sådant som räknas som woke, framför vardaglig tråkig bankverksamhet. I stället för att skriva rapporter om obligationsförluster ägnade sig en av de viktigaste cheferna åt annat. Och trots att räntorna rusade uppåt i inflationens spår rekryterades ingen chef för att hantera risk i banken.
Det ser ut som att de första riktigt allvarliga stegen i den kommande lågkonjunkturen är tagna. Med två amerikanska banker som har kollapsat och en tredje som är illa ute skakas de finansiella systemen på allvar.
Det som skedde i Silicon Valley Bank, SVB, är att banken köpte långa obligationer och när räntan steg rasade de gamla, med låg ränta, i värde. För att hantera förluster behövde SVB få in och få loss kapital. Det utlöste en panik, där många kunder omedelbart ville ta ut sina pengar. Då uppstår en ”bank run” där banken töms på pengar och i värsta fall kollapsar, trots att det kan finnas långsiktiga tillgångar.
Tidpunkten när detta sker är intressant. Under nio månader, fram till januari i år, saknade banken en chef med ansvar för risk. När banken sedan i januari får en ansvarig så tycks det ha upptäckts att det fanns miljardförluster på obligationer som måste hanteras akut. Då uppstod krisen.
En djupare rekonstruktion av vad som hände i detalj finns inte så det kan finnas bitar som saknas eller har beskrivits fel. Men en viktig bit i krisen tycks vara att riskhantering lämnades mer eller mindre vind för våg under nästan ett år. I en bank är det ganska anmärkningsvärt. Den ansvarige för risk, rapportering av risk till ledningen och liknande frågor brukar kallas Chief Risk Officer. Där banken inte hade tid för att hantera risk, eller rekrytera, hade de tid för en massa andra saker i stället.
När de ekonomiska förutsättningarna snabbt förändras så finns ingen ansvarig. Posten är vakant och ledningen prioriterar inte att få den tillsatt. Den motsvarande posten för andra marknader, bland andra Europa, har kritiserats för att ha prioriterat andra saker än sitt jobb. Frågor som rör woke: diversifiering, HBT, en Pride-månad och liknande. Samtidigt som chefen sägs fokusera på detta stiger räntorna fort. Och värdet av bolagets obligationer rasar i värde. Men eftersom de ansvariga antingen gör annat eller inte är tillsatta så rusar banken mot stupet utan att varna ledningen.
Det som läckt ut är ett slags Percy Nilegård-management. Där buzz-words får en vilsen ledning att nicka förtjust och låta sidoaktiviteter få företräde före arbetsuppgifter.
En lång högkonjunktur med negativ eller nära noll-ränta har dessutom hos många yngre skapat en uppfattning om hur ekonomin fungerar som på många sätt är skev. Det som är en anomali togs för något normalt. Framför allt var det lätt att tjäna pengar. Så ledningen kunde vara lös i tyglarna. Pengarna trillade alltid in och banken växte fort. Förmodligen frågade ingen sig om det var bankens kompetens eller makroekonomin som gav intäkterna.
En återkommande tes är att diversifiering i sig ger lönsamhet. De studier där man gjort ganska enkla undersökningar mellan mångfald i personal och vinst har ofta gett samband som i olika grad är positiva. Men åt vilket håll sambanden går diskuteras mer sällan. Att det kan vara så att lönsamma bolag kan ägna sig åt andra saker för att de är lönsamma diskuteras mer sällan. Och ofta är frågan om sambandets riktning som att svära i kyrkan.
Kompetens kommer vanligtvis ur utbildning och erfarenhet. Framför allt när det gäller ”tråkiga” saker som bankverksamhet. Techbolag har avsevärt mer behov av att tänka fritt. Eller att kunna anpassa sina produkter till olika grupper. Kompetens finns och kan finnas överallt helt oberoende av kön, läggning och sådant. Det är lika dumt att tillskriva någon kompetens utifrån sådant som att tänka sig att det är omöjligt.
Men här verkar det finnas ett problem. Hur det faktiskt är kommer antagligen inte fram före de stora utredningarna. Men från vad som kommit fram än så länge har banken inte rekryterat utifrån förmåga att sköta bankaffärer. I stället har man tittat på etnisk och sexuell sammansättning i bolaget. Chefer har kritiserats för att de i stället för sina arbetsuppgifter har ägnat sig åt andra saker. Som att arrangera en Pride-månad eller en lesbian-awareness dag.
Det sker alltså samtidigt som banken bokstavligen brinner upp på obligationsmarknaden. Kompetensen att trygga och lägga om innehaven tycks ha saknats och det har inte nått fram till ledningen.
Beroende på hur man vill se saker så kan man mena att det är en massiv inkompetens som fått folk att göra woke-saker i stället för sitt jobb. Eller man kan mena att kulturen i företaget är woke och därför har man fokuserat på annat än kompetens. Uppenbart är att tråkiga människor i kostymer som gör sitt jobb oavsett kön eller läggning hade hanterat frågan avsevärt bättre. På samma sätt som det hade varit bättre att ha en investeringskommitté där det var viktigare att alla var kompetenta än att de var kvinnor.
Silicon Valley Bank är inte ensamt om det här. Över stora delar av näringslivet, och tyvärr politiken, finns idéer om kvotering, representation och liknande snarare än om en blind jakt på kompetens.
Den stundande lågkonjunkturen kommer nog inte att kallas ”Woke-bubblan” men woke kommer att vara en del av hur skakningen av det finansiella systemet började.
Det kanske får några att vakna. Tyvärr kostade det oss en väldig massa pensionspengar. Eller som man säger: The business of business is business.
