På några dagar kunde Kriminalvården ändra rutinerna så att intagna inte vet när de ska på vårdbesök. Ett beslut som togs med bakgrund av den senaste tidens rymningar. Uppenbart så går det att ändra, och fort, när vilja finns.
Dokumentet kom som ett yrväder i april och damp ner inför en en förbluffad publik. Kriminalvården skulle inte längre ge information om exempelvis läkarbesök till intagna och förbokade besök skulle i hög grad bokas om. Beslutet skulle dessutom gälla redan från dagen efter.
Det är ett förbluffande beslut, både hur snabbt det togs och att det ens var möjligt. Uppenbarligen spelar det roll att det nu finns ett annat tryck på Kriminalvården att lösa problem, både från allmänheten och politiken. Efter en andra rymning på kort tid, som bägge skedde vid vårdbesök, så blev det nog. Kriminalvården kunde både lösa problemet och göra det snabbt.
Detta ger hopp. Att myndigheterna dels förstår allvaret med problemen kring brott, dels att de förstår vikten av att agera och att inte göra det nästa månad eller nästa år, utan redan nästa dag.
Kanske börjar myndigheterna röra på sig. Det finns en ny ledning för Sverige som har en helt annan vilja att lösa problemen med kriminalitet. Brott är inte längre Morgan Johanssons vänsterpopulistiska utryck för fantomsmärtor i ett klassamhälle utan problem som drabbar riktiga människor. Brotten begås inte av slumpmässiga personer som är utryck för ekonomiskt-sociala faktorer utan av förövare som väljer att begå brott. Det är kriminella som går över en linje och som ska få ett straff.
Nästa bevis för att det finns allvar bakom löftena kommer att visa sig i höstbudgeten. Kriminalvården bedömer att det kommer att krävas 11–16 nya anstalter för att hålla folk inlåsta och att kostnaden kommer att ligga i intervallet 7–10 miljarder per år. Pengar som regeringen måste kunna visa upp i nästa statsbudget. Med en byggtid på över fem år per anstalt krävs att regeringen kommer i gång snabbt.
Menar Tidöpartierna allvar med att ha obligatorisk häktning, kriminalisera medlemskap i kriminella gäng, dubbla straff för gängkriminella och andra löften så måste de agera fort. Antingen måste de börjar bygga snart så att det finns plats i Sverige, eller så måste de börja hyra in platser utomlands.
Den förra regeringens politik var billig för kriminalvården men dyr för brottsoffren. Korta straff, ofta ingen häktning och rabatter gjorde att det krävdes relativt få fängelseplatser, vilket är billigt för staten. Men det kostar i form av att brott begås i stället. Att spara pengar genom att låta medborgare utsättas för brott är både ett märkligt och omoraliskt sätt att spara pengar.
Kriminalvården visar tydligt att det både går att förbättra snabbt enkelt och i många fall dessutom billigt. Har man en rymningsrisk så är det inte självklart att få veta när man ska till tandläkaren. Inte heller är det självklart med mobiltelefon, dator och liknande så att man kan kommunicera fritt med dem på utsidan.
Det spelar roll att det blev ett regeringsskifte. Det sker ett skifte nu med hur brottslighet och kriminella hanteras. Paradigmskiftet är uppenbart en bit bort, men det börjar rulla på snabbare. Kanske börjar formerna för samarbetet sätta sig.
Uppenbart så går det om man vill. Förr ville man inte ens.
