Under många år har svenska folket matats med samma berättelse från vänstern. Varje ny miljardär har framställts som ett bevis på att samhället håller på att gå sönder, varje stigande aktiekurs har beskrivits som ett hot mot jämlikheten och varje växande företag har målats upp som ännu ett exempel på hur vanligt folk påstås förlora medan eliten sägs vinna. Samtidigt har verkligheten utvecklats i en helt annan riktning än den politiska berättelse som vänstern byggt sin världsbild kring.

Nu har fyra tunga nationalekonomer, flera av dem professorer och internationellt välrenommerade forskare inom förmögenhetsstudier och ekonomisk statistik, presenterat en ny databas och en ny analys över svenska förmögenheter, publicerad på DN Debatt under rubriken ”Allt fler miljardärer – men klyftorna har ändå inte vuxit”. Där visar de något som förändrar hela bilden av den svenska förmögenhetsutvecklingen.

Det handlar alltså inte om några tillfälliga debattörer eller opinionsbildare från sociala medier, utan om forskare som ägnat stora delar av sina yrkesliv åt att analysera förmögenheter, kapitalbildning och ekonomisk ojämlikhet. Professor Daniel Waldenström från Institutet för Näringslivsforskning har under lång tid varit en av Europas mest framstående forskare inom området, och tillsammans med övriga forskare bakom rapporten har han nu byggt upp en omfattande databas över svenska hushålls tillgångar och skulder.

Och vad visar då forskningen?

Jo, den visar att Sverige visserligen fått många fler miljardärer och mycket större privata förmögenheter i toppen, men samtidigt att medianförmögenheten bland vanliga svenskar vuxit ännu snabbare relativt toppen, vilket innebär att den relativa skillnaden mellan medelklassen och de rikaste faktiskt minskat över tid. För att tillhöra den rikaste promillen krävdes omkring 160 medianförmögenheter runt slutet av 1990-talet, medan motsvarande nivå idag ligger omkring 80 medianförmögenheter. Gapet i kronor har vuxit kraftigt, men den relativa koncentrationen har minskat därför att mitten av samhället blivit betydligt rikare.

Detta är fullständigt förödande för vänsterns ekonomiska berättelse.

Hela deras politiska modell bygger på föreställningen att rikedom i toppen automatiskt innebär försämringar för resten av samhället, trots att modern ekonomisk forskning gång på gång visar att stark tillväxt, innovationer, investeringar och företagande skapar bredare välstånd genom hela ekonomin, där vanliga människor får högre löner, bättre pensioner, ökade bostadsvärden och större sparande.

Daniel Waldenström uttrycker detta mycket tydligt när han konstaterar att ”medelsvenskens förmögenhet har mer än sjufaldigats sedan 1980” och att Sverige idag har ett ”mycket mer inkluderande samhälle även i förmögenhetsägande än tidigare i historien”.

Läs även: Nordling: Superrika och jämlika

Detta är den del av debatten vänstern desperat försöker undvika.

För inom vänstern finns självklart människor som förstår ekonomi, människor som kan läsa statistik och människor som vet exakt vad kapitalbildning betyder för investeringar, produktivitet och välståndsutveckling. Deras politiska projekt kräver däremot en annan berättelse, därför att hela vänsterns existens bygger på att samhället delas upp i förtryckare och offer, rika och fattiga, vinnare och förlorare, där konflikterna måste förstoras för att motivera högre skatter, större statlig kontroll och ökade omfördelningar.

Utan växande klasskonflikter försvinner själva motorn i deras politik.

Därför spelar sanningen mindre roll än berättelsen.

Läs även: DEBATT: Alla borde bli miljardärer

Därför kommer vänstern fortsätta tala om miljardärsskatter, förmögenhetsskatter och ”de superrika”, trots att forskningen samtidigt visar att vanligt folk blivit rikare, att ägandet breddats och att den ekonomiska utvecklingen lyft stora delar av samhället.

Sverige blev rikt genom entreprenörer, ingenjörer, företagare och innovationer. Sverige byggde sitt välstånd genom människor som skapade mer värde än de konsumerade och som vågade ta risker långt innan resten av samhället såg möjligheten.

Och exakt dessa människor vill vänstern nu straffa hårdare.