Facebook noscript imageHolmgren: Nyktra till – Kina är en diktatur och USA är vår allierade
Paul Holmgren

Holmgren: Nyktra till – Kina är en diktatur och USA är vår allierade

Bild: Privat/Kremlin.ru/CC BY 4.0/Public Domain
Bild: Privat/Kremlin.ru/CC BY 4.0/Public Domain

”Skillnaden mellan USA och Kina handlar ytterst om vilken världsordning som ska forma framtiden. Den ena modellen bygger på fria val, maktdelning, yttrandefrihet och rätten att avsätta sina ledare. Den andra bygger på kommunistpartiets permanenta makt, censur, övervakning och lydnad” skriver Paul Holmgren.

En opinionsmätning kan ibland avslöja mer än människors åsikter. Den kan blottlägga deras förmåga att skilja mellan personliga känslor och historiska realiteter. Pew Research Centers nya undersökning ger ett närmast chockerande exempel.

Undersökningen publicerades den 15 juli 2026 och bygger på intervjuer med 42 151 vuxna i 36 länder, genomförda mellan den 8 februari och den 13 maj. I flertalet av dessa länder har Kina nu en mer positiv image än USA. Endast sex länder ger USA ett tydligt försteg. I Sverige har förtroendet för USA rasat, samtidigt som bilden av Kina har förbättrats. Pew visar också att Xi Jinping åtnjuter större förtroende än Donald Trump i flera europeiska länder, däribland Sverige.

Läs den meningen en gång till.

Svenskar uttrycker alltså större förtroende för ledaren för den kinesiska kommunistiska diktaturen än för presidenten i den demokrati som utgör grunden för vår säkerhet. Här krävs ett kollektivt uppvaknande.

USA är Sveriges allierade inom Nato. Amerikanska soldater, vapensystem, underrättelser, kärnvapen och logistiska resurser bär huvuddelen av västvärldens militära avskräckning. Vid ett angrepp mot Europa riktas våra blickar mot Washington, Pentagon och den amerikanska försvarsmakten. Pekings ledning kommer samtidigt att väga varje kris utifrån den kinesiska kommunistpartiets makt, inflytande och strategiska vinster.

Kina representerar ett enpartisystem där staten kontrollerar medierna, övervakar medborgarna, fängslar oliktänkande och krossar organiserat politiskt motstånd. Regimen har stramat åt greppet om Hongkong, utövar militärt tryck mot Taiwan och använder sin ekonomiska styrka för att skapa politiskt beroende. Säkerhetspolisen och flera västerländska underrättelsetjänster beskriver Kina som ett långsiktigt säkerhetshot.

Peking har samtidigt fördjupat samarbetet med Ryssland. Kina köper ryska energiråvaror, förser den ryska industrin med viktiga komponenter och ger Moskva diplomatiskt utrymme under kriget mot Ukraina. Därtill växer banden mellan Kina, Iran, Ryssland och Venezuela. Dessa regimer förenas av en strävan efter att försvaga USA:s ställning och förändra den västledda världsordningen.

USA har under Donald Trump pressat Europa att ta större ansvar för sitt eget försvar. Resultatet syns nu i högre försvarsanslag och en tydligare insikt om decennier av europeisk naivitet. Trumpadministrationen drev fram Abrahamavtalen, prioriterade gränssäkerhet, utmanade identitetspolitikens mest extrema uttryck och placerade energitillgång, industri och nationell konkurrenskraft i centrum. Den politiken förtjänar en saklig bedömning utifrån resultat och konsekvenser.

Donald Trumps personlighet väcker starka känslor. Hans språk är hårt, hans stil konfrontativ och hans agerande ofta dramatiskt. En vuxen geopolitisk analys stannar ändå aldrig vid tonläge och personligt tycke. Den granskar samhällssystem, allianser, militär förmåga, ekonomiska intressen och långsiktiga handlingar.

Här ligger opinionsmätningens verkliga varningssignal. Många människor tycks låta sin irritation på Trump väga tyngre än skillnaden mellan demokrati och diktatur. Mediernas dagliga fokus på hans formuleringar skapar en bild där varje utspel får större uppmärksamhet än Kinas förtryck, Rysslands krig och Irans regionala terrornätverk.

Svenskar kan ogilla Donald Trump och samtidigt förstå USA:s avgörande betydelse. De kan kritisera amerikanska beslut och samtidigt se vilken stormakt som försvarar våra samhällen. De kan uppskatta kinesisk kultur och handel och samtidigt genomskåda kommunistpartiets ambitioner.

Skillnaden mellan USA och Kina handlar ytterst om vilken världsordning som ska forma framtiden. Den ena modellen bygger på fria val, maktdelning, yttrandefrihet och rätten att avsätta sina ledare. Den andra bygger på kommunistpartiets permanenta makt, censur, övervakning och lydnad.

Den som sätter Xi Jinping framför USA:s president bör därför lyfta blicken från dagens rubriker. Världen kräver större allvar än så. Nyktra till.

Paul Holmgren

Pensionerad civilingenjör med ett yrkesliv som samhällsbyggare inom bro- och anläggningskonstruktion. Numera skribent med fokus på politik, ekonomi och samhällsfrågor ur ett analytiskt och frihetligt perspektiv.