Den 1 september inleds årets jaktsäsong i en rad län, från Värmland och Gävleborg upp till Norrbotten.

Under årets jakt får 68 009 älgar skjutas, en minskning med 17 procent jämfört med i fjol. Då fick 82 386 älgar skjutas, men det slutade med att strax över 63 000 älgar kunde fällas.

Men på flera platser i landet är inte älgstammen längre jaktbar, säger Peter Eriksson, ordförande för Svenska jägareförbundet, till TT.

Där det även finns mycket rovdjur har jägare varnat för att situationen är akut.

– Kommer man under en viss nivå kan det krascha, om man tar mer än vad älgstammen kan producera, säger Eriksson.

Älgförvaltningen avgörande

Förklaringen till den sjunkande älgstammen går tillbaka till 2012 när en ny älgförvaltning infördes. Den syftade till att minska skadorna på skogen, som man menade bland annat berodde på älgen.

Målet blev därmed att få ner beståndet, men trots att antalet älgar minskade blev skadorna på skogen kvar. För fyra år sedan varnade Sveriges lantbruksuniversitet för första gången för att den svenska älgen riskerade att rödlistas.

Enligt Peter Eriksson är det tydligt att metoden som används för att mäta betesskadorna i skogen måste ses över.

– Det som är bekymmersamt är att jägare, utifrån förvaltningsbesluten, har sänkt stammen, men skadorna har inte minskat, säger han.

– Det kan inte vara rimligt att man ska ha en fortsatt hög skadebild även fast man har sänkt älgstammen med i snitt 30 procent i Sverige. Det borde synas på skadorna.

Skogsbolagens makt

Enligt Jägareförbundet har de stora skogsbolagen fått alltför stor makt i frågan.

I en debattartikel i tidningen Svensk Jakt skriver förbundet att skogsbolagen använder sin överrepresentation i älgförvaltningsgrupperna för att få ned älgstammen – trots att det även finns många markägare som vill se fler älgar.

– Från skogsindustrins sida vill man inte ta till sig argument och det är svårt att föra en konstruktiv dialog. Skogsbolagen sitter på betydligt fler mandat än de har mark till, säger Björn Sundgren, Svenska jägareförbundet i Norrbotten, till Norrbottens-Kuriren.

Dyra betesskador

Enligt det nationella målet får maximalt fem procent av tallarna – som älgar gillar att äta – årligen skadas av vilt. Skogsstyrelsen har länge påpekat att enbart en bråkdel av landets älgförvaltningsområden klarar målet.

Enligt myndigheten kostar betesskadorna skogsnäringen flera miljarder kronor per år.

Enligt Marcus Jatko, som är jakt- och klövviltsansvarig för Sveaskog i Norrbotten, har länets tilldelning ändå dragits ned för att anpassas till älgstammens nya nivå.

– Målet som vi har varit överens om i älgförvaltningsgrupperna har under ett antal år varit att minska älgstammen för att närma oss målet att ha en älgstam i balans med betesresurserna, säger han till Norrbottens-Kuriren.

– Det som bekymrar oss är att nivån på betesskadorna fortsatt är alltför höga på flera områden i Norrbotten.