Rättssystemet är helt beroende av att nämndemän finns och ställer upp på kort varsel – men hot och trakasserier har blivit ett allt vanligare inslag i deras vardag. Enligt en nämndeman Bulletin har varit i kontakt med, som vill vara anonym, är det enbart en tidsfråga innan hoten kan inverka på utgången i mål.
Flera medier rapporterade nyligen om att hot och trakasserier mot nämndemän blivit allt vanligare. Stefan Blomqvist, ordförande för Nämndemännens riksförbund, berättar för Aftonbladet att nämndemän blivit uppsökta i sina hem och på parkeringsplatser.
Han har även själv känt sig hotad av en grupp människor när han skulle döma en av deras anhöriga i ett mål.
– Det har blivit så fel. Det är akut. Nästa vecka kan domstolarna stå stilla om vi inte vågar gå till jobbet, säger han.
En nämndeman Bulletin varit i kontakt med uppger att han blivit uppringd mitt i natten men att han av säkerhetsskäl inte vill kommentera vidare. En annan nämndeman har själv aldrig blivit utsatt för hot men uppger att det förekommit hot och trakasserier mot domare och åklagare.
Majoriteten av de nämndemän Bulletin varit i kontakt med har dock varit förskonade från hot.
PO Flodström, tidigare nämndeman vid Gävle tingsrätt, påpekar att det finns vissa säkerhetsbrister som skulle kunna åtgärdas med enkla medel för att nämndemän ska kunna känna sig tryggare.
”Något som jag reagerat på i alla år är att nämndemän, brottsoffer, och den tilltalade går ut och in genom samma dörr. Det innebär att under pauser i förhandlingarna förväntas vi befinna oss på samma yta, vilket känns väldigt obehagligt”, skriver PO Flodström till Bulletin.
Exponeras för tungt kriminella
En nämndeman vid Borås tingsrätt skriver i ett meddelande att han aldrig blivit hotad. Men att han ett flertal gånger funderat på om ersättningen är tillräckligt hög i proportion till de risker som yrket medför.
– Visst har jag funderat på om det är värt att exponeras för gängkriminella med stort våldskapital med tanke på den mediokra ersättningen vi får på 680 kronor per dag.
Vid ett tillfälle berättar han att han dömt en tilltalad till livstids fängelse för mord. När domen föll i hovrätten, där hovrätten fastställde tingsrättens dom, kände han sig mycket lättad.
– Då visste jag att jag inte riskerade att träffa på den dömde de närmsta tjugo åren.
Ett annat fall han minns var när han skulle döma en person som stod åtalad för övergrepp i rättssak. Där ville han förklara sig skiljaktig och döma personen, medan de övriga ville fria.
När en nämndeman är skiljaktig framgår det i domen, och namnet offentligörs på den som har en annan uppfattning än majoriteten. Därför funderade han en extra gång om det var värt det.
– Jag vek inte ner mig i det här fallet. Det skulle ju vara att kapitulera och det är ju ett hot mot en fungerande rättstat.
Han tillägger även att ersättningarna borde höjas och att det borde ingå mer betald kompetensutveckling, vilket skulle höja statusen och engagemanget för yrket.
– Vi ska inte vara juristutbildade, det är liksom själva idén att vi inte ska vara. Men vi behöver bli uppdaterade.
