Enligt nyhetsbyrån Reuters finns länder som Brasilien, Indonesien och Kongo-Kinshasa med bland länderna som gått med på stoppet av avskogning. De drygt 100 länderna står för omkring 85 procent av världens skogar.

Att stoppa avskogningen är viktig, då skogarna binder stora mängder koldioxid.

BBC uppger att tanken är att avskogning inte längre ska vara en del av världshandeln kring jordbruksprodukter som soja, kakao och palmolja.

Miljarder till fond

Enligt brittiska regeringen har tolv givarländer åtagit sig att satsa 12 miljarder dollar till det så kallade globala skogsfinanslöftet. Pengarna ska användas till åtgärder i utvecklingsländer, bland annat att återställa landområden, hantera naturbränder och bidra till rättigheter för olika ursprungsbefolkningar.

En speciell satsning görs dessutom på regnskogen i Kongobäckenet, där världens näst största regnskog finns.

Även de nordiska länderna, USA, Kanada, Kina och Ryssland finns bland länderna som gett överenskommelsen grönt ljus.

Stora utsläpp

Tom Pugh, forskare vid Lunds universitet, skriver i en artikel i The Conversation att avtalet är viktigt av tre anledningar. För det första står landanvändande för omkring 16 procent av de totala klimatutsläppen, varav lejonparten kommer från just avskogning. För det andra fortsätter marken att släppa ut koldioxid långt efter det att motorsågarna tystnat, vilket innebär att ett tidigare stopp på avskogningen får positiva effekter även de kommande decennierna. För det tredje lagrar inte bara skogarna koldioxid, de suger också upp ungefär en femtedel av de utsläpp som människorna släpper ut i atmosfären varje år.

”Vetenskapen är tydlig: att misslyckas med att snabbt minska avskogningen kommer att göra de enorma utmaningarna med att begränsa klimatförändringarna till 1,5 grader ännu tuffare – kanske omöjliga. Ju snabbare världen kan göra detta, desto mer av kolbudgeten kommer att vara tillgänglig på annat håll”, skriver han.

Läs även: Klimataktioner mot flyget – flera anhållna