Tillståndsprocesserna har blivit allt krångligare, vilket medför en risk för Hybrit och andra projekt som ska driva landets gröna omställning framåt.
– Det måste gå jättesnabbt. Men det händer inte mycket, säger LKAB:s Niklas Johansson.
De snåriga och utdragna tillståndsprocesserna i Sverige har blivit ett allt större gissel för näringslivet. Gruvbolaget LKAB:s ansökan om utökad brytning vid Kirunagruvan är ett exempel bland många.
– Det är så mycket processrisker. Det [tillståndsansökningar] faller på saker i processen – inte för att man gör övervägningar kring miljöfrågor. De har växt sig krångligare och krångligare. Ansökningarna blir längre. Myndigheterna och bolagen får lägga ner mycket tid, berättar LKAB:s kommunikationsdirektör Niklas Johansson vid ett seminarium organiserat av Stockholms Handelskammare.
LKAB:s miljötillståndsansökan för att få öka brytningstakten från 30 till 37 miljoner ton råmalm per år avslogs på grund av ett formaliafel efter tre års hantering och sju år efter inlämnandet av ansökan. LKAB har överklagat beslutet.
– Allt detta är en värdekedja som hänger ihop och börjar i gruvan. Det vi bryter i gruvan ska vi vidareförädla med Hybrit-tekniken som vi har tagit fram, för att SSAB ska kunna göra fossilfritt stål, som sedan kan levereras till Volvo för att bygga lastbilar, säger Johansson.
Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology, Hybrit, är ett samarbete mellan LKAB, SSAB och Vattenfall som startade 2017. Målet är att ersätta kolet som i nuläget används för att producera järn och stål av järnmalm med vätgas, tillverkad av vatten och med hjälp av fossilfri el. Därmed försvinner källan till koldioxid och restprodukten blir istället helt vanligt vatten, enligt LKAB.
Sverige står nu inför den gröna omställningen av landets ekonomi och måste ta höjd för att elanvändningen kan komma att fördubblas till 2045. Mycket måste nu ske snabbt för att klimatomställningen ska klaras av.
– LKAB kommer att bli Sveriges i särklass största elkonsument. Det betyder att vi på 25 år måste bygga åtskilliga industriella anläggningar för att klara av den gröna omställningen. Elnätet och vindkraften måste byggas ut. Det är fullt möjligt tekniskt och kommersiellt attraktivt. Vi måste få göra det. Det är här som tillståndsprocesserna hamnar i centrum. Vi måste hitta en lösning på det som blivit ett jätteproblem. Vi når inte det vi vill ha i samhällsnytta och drivkraft, varnar Johansson.
– Det är affärskritiskt för bolagen och avgörande för Sveriges konkurrenskraft, understryker Dagens Industris ledarskribent Frida Wallnor.
Läs även: Grönt stål kommer att sluka hälften av Sveriges el
