avatar
Ledare

Inte som en vanlig influensa

Med färre invandrade och fler avlidna blev förra årets befolkningsökning den lägsta på 15 år. Att människor dör under en global pandemi är svårt att undvika. Däremot är omfattningen av dödsfallen inte given.

22 feb 2021 13:15

Med färre invandrade och fler avlidna blev förra årets befolkningsökning den lägsta på 15 år. Att människor dör under en global pandemi är svårt att undvika. Däremot är omfattningen av dödsfallen inte given.

Pandemin gör avtryck i befolkningsstatistiken. Förra året växte befolkningen med 51 706 personer eller 0,5 procent enligt SCB – den lägsta ökningen på 15 år.

Enligt SCB finns i huvudsak två orsaker till den låga befolkningsökningen, båda kan kopplas till pandemin. Den ena är att invandringen minskade, den andra att fler avled. Inget av detta torde komma som någon överraskning. Med stängda gränser i land efter land är det svårt både att ta sig till Sverige och in i Sverige. Och att människor dör under en global pandemi är svårt att undvika. Däremot är omfattningen av dödsfallen inte given, vilket jämförelser med våra grannländer tydligt visar. 

De officiella siffrorna säger något om pandemins utveckling, liksom om den svenska hanteringen. Antalet avlidna varierar från år till år, även när det inte råder pandemi. År 2019 var antalet avlidna det lägsta sedan 1977 och året dessförinnan var siffran över antalet avlidna istället den högsta på 15 år. Det ska således till en rejäl avvikelse för att man med viss säkerhet ska kunna tala om överdödlighet.

Det är dock tydligt att förra årets siffror sticker ut jämfört med de två föregående åren – särskilt under april, maj och december. I april förra året dog 39,2 procent fler, jämfört med antalet döda under 2018 och 2019. I maj var det 26,5 procent fler och i december 28,1.

Jämfört med genomsnittet de föregående fem åren dog 7,9 procent fler under hela förra året. Men de lokala variationerna var stora. I Stockholms län var överdödligheten 16,4 procent. Även Kronobergs län, Uppsala län, Jönköpings län, Västmanlands län och Södermanlands län hade högre överdödlighet än riksgenomsnittet. Det borde utredas i vilken grad skillnaden i överdödlighet korrelerar med högre smittspridning i dessa län, och i vilken utsträckning andra faktorer kan ha påverkat.

Värt att nämna är även att något fler män än kvinnor avled under föregående år. Även det är ett trendbrott – mellan 1998 och 2019 dog fler kvinnor än män varje år. En tänkbar förklaring är att män generellt drabbas hårdare av covid-19. 

Sedan har vi det där med ålder. Överdödligheten var högst framförallt i de högre åldersgrupperna. Bland män i åldersgruppen 75-84 dog 20,6 procent fler än under jämförelseperioden. Att de sköraste skulle drabbas hårdast torde inte heller förvåna. Men statistiken över avlidna är en kärv påminnelse om att Sverige inte lyckades skydda sina äldre tillräckligt.