Socialtjänstarbetare i Sverige får utstå hot och kränkningar. Samtidigt pågår en stor påverkanskampanj mot Sverige, som säger att socialtjänsten kidnappar muslimska barn.
– Det finns de som påstår att socialtjänsten kidnappar barn och placerar dem i homosexuella hem bara för att jävlas, säger Ulf Kristersson på en pressträff.
Under fredagsmorgonen höll regeringen och Sveriges kommuner och regioner en pressträff om en internationell kampanj mot LVU och ändringar i socialtjänstlagen.
Sedan december 2021 har det pågått en kraftig internationell påverkanskampanj gällande LVU och att den svenska staten kidnappar muslimska barn.
– Det finns de som påstår att socialtjänsten kidnappar muslimska barn och placerar dem i homosexuella hem bara för att jävlas, säger Ulf Kristersson på pressträffen.
Kristersson säger också att kampanjen har eskalerat den senaste tiden och det finns just nu ingen prognos för när den skulle kunna avmattas. Han uppmanar allmänheten att vara källkritisk.
– Den här typen av desinformationskampanjer får förfärliga konsekvenser där socialsekreterarna inte längre kan utföra sitt viktiga jobb. Det drabbar barnen som far illa. Därför går regeringen nu fram med en rad nya åtgärder på flera fronter för att trycka tillbaka desinformationen och stärka socialtjänsten, säger Kristersson.
Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, har fått regeringens ansvar att motverka kampanjen.
– Det hjälper inte att fylla ställ med broschyrer om kampanjen, vi behöver motverka den där den bedrivs, säger han.
Ändringar i lagen
Den förra regeringen påbörjade lagändringen, men de ansågs inte vara tillräckliga. Framför allt rör det hot och kränkningar mot socialtjänstarbetare, dessutom har en påverkanskampanj mot lagen om vård av unga gjort att arbetssituationen blivit än värre. Nu utökar regeringen förslaget om förändringar så att till exempel ordningsvakter ska kunna ge ett bättre skydd på socialtjänstkontoren. Lagen om hot och våld mot tjänsteman ska skärpas och en lag om kränkningar av tjänsteman ligger nu på förslag.
– På hösten 2021 gjorde akademikerförbundet SRR en undersökning om hur socialtjänstarbetarna mår. Då svarade sju procent, anonymt, att de mår psykiskt dåligt och är ofta rädda på arbetet. Den siffran har säkert stigit nu, säger Peter Danielsson ordförande i SKR till Bulletin.
Läs även: Brinkemo: Svaren om hederskulturen fanns där redan
fakta
Åtgärderna som ska göras
MPF ska stärka förmågan att motstå otillbörlig informationspåverkan mot socialtjänsten
Regeringen ger Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) i uppdrag att stärka förmågan att motstå otillbörlig informationspåverkan mot socialtjänsten. I uppdraget ingår bl.a. att samverka med berörda myndigheter i andra länder som utsatts för liknande påverkanskampanjer. Myndigheten ska också regelbundet ta fram fördjupande lägesbilder gällande otillbörlig informationspåverkan, samt stödja drabbade aktörer med rådgivning inom strategisk kommunikation för att bemöta identifierad informationspåverkan.
Uppdrag till Socialstyrelsen förändras
Socialstyrelsen har sedan tidigare i uppdrag att motverka ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten. Regeringen skjuter till 4 miljoner kronor för 2023 och förändrar uppdraget. Socialstyrelsen ska nu förstärka sitt arbete genom att föra fördjupad dialog med berörda aktörer samt arbeta för en ökad kunskapsspridning om socialtjänstens arbete. Det är av största vikt att Socialstyrelsen finns närvarande och kommunicerar fakta där desinformationen sprids.
Uppdrag som stärker skyddet för offentliganställda
Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (Ju2022:02). Tilläggsdirektiven innebär att utredaren ska lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps och att ett nytt brott som tar sikte på förolämpningar mot tjänstemän införs. Utredaren får även i uppdrag att, för vissa särskilt utsatta offentliganställda, lämna författningsförslag som innebär minskad exponering av offentliganställdas namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder och ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda och deras närstående.
En ny lag om ordningsvakter
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag om ordningsvakter. I lagrådsremissen föreslås en mer flexibel och utökad användning av ordningsvakter. Ordningsvakter ska också få fler befogenheter. Det handlar bland annat om att de, om vissa förutsättningar är uppfyllda, ska få transportera vissa omhändertagna personer, förstöra beslagtagen alkohol och kroppsvisitera personer för att fastställa identiteten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Källa: Regeringen
