Kriget i Ukraina har pågått i över elva månader. Fler än 300 dagar av brutala sammandrabbningar och massförstörelse. Och utöver det mänskliga lidandet uppskattas kostnaderna för kriget i Ukraina uppgå till över 350 miljarder dollar.

Utöver materiell förstörelse har kriget resulterat i att tusentals civila dödsoffer, tiotusentals ukrainska soldater har mist livet och över 100 000 ryska soldater fått betala med sina liv för Putins hänsynslösa krig.

Enligt de senaste siffrorna från FN:s flyktingorgan UNHCR har närmare 7,8 miljoner ukrainare flytt landet.

Krigets realiteter och det drastiskt förändrade säkerhetsläget fick tidigt Sverige och Finland att ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Rysslands irrationella agerande skapade ett osäkert säkerhetsläge i Sveriges närområde och ansökan kom som en logisk konsekvens av detta.

Det välkomnades dock inte av Ryssland som varnade Sverige och Finland för ett inträde i försvarsalliansen.

Idag är Sverige och Finland nära ett Natomedlemskap. Det är endast Turkiet och Ungern som fortfarande inte ratificerat det svenska och finska Natomedlemskapet, något som krävs för att medlemskapet ska blir ett faktum.

Hur ser det ryska hotet ut nu när vi är så nära?

Försvarsministern: Ryssland har militär förmåga kvar

Bulletin har träffat Sveriges försvarsminister Pål Jonson och frågat om det ryska hotet. Han anser att Ryssland utgör ett hot mot den svenska säkerheten, framför allt nu när landet framstår som helt oberäkneligt avseende militära aktioner.

– Ryssland är och förblir det definierade hotet mot Sveriges säkerhet. Det jag kan konstatera med Ryssland är att de är villiga att ta ännu högre politiska och militära risker. De har sänkt tröskeln för militär våldsanvändning.

Ryssland är en större militär makt än Sverige och därmed är hotet från Ryssland kritiskt. Frågan är dock hur kritiskt? I och med kriget i Ukraina har man förlorat över 100 000 soldater och en betydande del av sin krigsmateriel.

– De har sin militära förmåga kvar, därför ska vi tillsammans med Finland bli fullvärdiga medlemmar i Nato, det är bra för Sverige och Finland och bra för Nato, konstaterar försvarsministern.

Jonson säger vidare att sanktionerna mot Ryssland är viktiga, eftersom de har en tydligt försvagande effekt på landet. Han säger att den ryske försvarsministern har betydande problem med att få landets militära styrkor att fungera friktionsfritt på grund av de tuffa sanktionerna som gör att viktiga komponenter saknas.

– I det stora hela uppfattar jag att sanktionerna varit effektiva för att både bestraffa och försvaga Ryssland. Framför allt för att försvaga deras möjligheter att återuppbygga sitt försvar, säger Jonson.

ÖB: Det militära hotet och Natomedlemskapet

Det är en naturlig konsekvens att Ryssland blir ett större hot ju närmare vi kommer ett Natomedlemskap. Bulletin har även samtalat med den svenske överbefälhavaren Micael Bydén.

– Vi tog upp hot, risk och Ryssland redan i våras när vi gick mot ett Natomedlemskap och ansökte. Sverige har haft tydliga gränsdragningar och linjer, där man säger om ni gör detta kommer vi behöva agera. Vi förväntar oss att det kan komma sånt.

Bydén förklarar vidare att det ryska hotet som kommer inte nödvändigtvis behöver vara en militär konventionell styrka över gränsen, utan att det kan handla om markeringar i retoriken, om cyberoperationer, informationskampanjer och påverkansoperationer.

Överlag säger den svenske överbefälhavaren att den ryska aktiviteten gentemot Sverige varit mindre än beräknat. Han menar däremot inte att det ryska hotet inte finns och poängterar att de är något man fortsatt måste vara uppmärksam på.

– Det har gått upp och ner. Under sommaren och tidig höst har det varit mindre åtgärder från rysk sida än vad vi förväntat oss, men med det sagt ska man inte dra långtgående slutsatser, vare sig om kriget på marken i Ukraina eller vad de gör. Ryssland väljer tidpunkt när de behöver agera, avslutar ÖB Bydén.

Läs även: Hjort: Byt Natostrategi