På Konrad Adenauer-stiftelsen, en tankesmedja kopplad till det tyska regeringspartiet CDU, var förvåningen stor när man nyligen presenterade en undersökning av väljarsympatierna bland tyskar med invandrarbakgrund.

Gruppen röstar numera som tyskar i allmänhet gör. Störst var förändringarna bland dem med turkiska rötter, där stödet för CDU stigit till 53 procent från 17 procent mellan 2015 och 2019. 

Studiens författare, Viola Neu, kallar förändringen för en normaliseringsprocess – från att ha röstat baserat på grupptillhörighet går man till att välja parti baserat på personliga åsikter.

– Det är ett enormt skifte. Vi antar att det långvariga band som funnits med socialdemokratiska SDP förmedlades av fackföreningarna, och att de traditionella värderingar och attityder som alltid funnits i gruppen nu spelar en större roll, säger hon till Bulletin.

Turkar utgör den största invandrargruppen i Tyskland. I slutet av sextiotalet och början av sjuttiotalet flyttade hundratusentals turkar till dåvarande Västtyskland för att arbeta som gästarbetare i industrin. Många av dem blev kvar, och idag finns minst tre miljoner tyskar med turkiska rötter.

Vill skydda sin religion mer

Att gruppens politiska preferenser alltmer liknar majoritetsbefolkningens överensstämmer med en annan studie från den tyska tankesmedjan, som visar att turk-tyskar på de allra flesta punkter liknar tyskar utan utländsk bakgrund – med några undantag.

– Om deras religiösa tro kränks så är de mer känsliga. Det är en skillnad mot den tyska delen av befolkningen.

Medan knappt hälften av majoritetsbefolkningen tycker att staten borde göra mer för att skydda deras religiösa tro mot kränkningar, tycker hela 80 procent av den turkiska gruppen att så borde vara fallet. Det är också betydligt vanligare bland de senare att man vill förbjuda abort (37 procent mot 14 procent), samt mindre vanligt att man är för aktiv dödshjälp (34 procent mot 82 procent).

När det gäller det som studien klassar som grundläggande demokratiska värderingar är grupperna dock väldigt lika varandra. Något fler med turkisk bakgrund svarar att det är väldigt viktigt att män och kvinnor har samma rättigheter, samt att pressen och forskningen ska vara fri. Stödet för yttrandefrihet är ännu starkare bland turk-tyskar, men hur det ska tolkas mot bakgrund av att man vill skydda religioner från kränkningar är oklart.

I vardagen värdesätter båda grupperna egenskaper som artighet, ödmjukhet och punktlighet. Medan var tionde tysk menar att det kan vara okej att slå sina barn ibland, instämmer bara en procent av turkarna i samma påstående.

– Vi ger den tysta majoriteten en röst, säger Viola Neu.

Ett parti av och för muslimer

Tidigare röstade invandrare i Tyskland på vänsterpartierna eftersom man hoppades på mer stöd och skydd från samhället, säger Haci-Halil Uslucan, professor i moderna turkiska studier vid Duisburg-Essen-universitetet, till Wall Street Journal, som tidigare uppmärksammat studien. Bättre integration gör att den kopplingen nu håller på lösas upp, menar han.

Alla håller dock inte med om den förklaringen. 

– Partiernas linje gällande Turkiet är avgörande för väljare med turkiskt ursprung. Vänsterpartierna har en öppen anti-turkisk agenda, säger den före detta C-politikern Mikail Yüksel, med hänvisning till hur partierna förhåller sig till den kurdiska PKK-rörelsen och det armeniska folkmordet 1915.

Han menar att de svenska socialdemokraterna har tappat stöd bland svensk-turkar av samma anledning. En masteruppsats som han skrev före valet 2018 visade dessutom att ett stort intresse för turkisk politik i gruppen ofta hänger samman med ett stort intresse för svensk politik.

Själv stod Mikail Yüksel högt på Centerpartiets riksdagslista innan han uteslöts ur partiet på grund av samröre med den högerextrema turkiska organisationen Grå vargarna. Själv påpekar han att han har tackat nej till att arbeta för gruppen. Idag har han bildat ett parti som riktar sig till svenska muslimer, och menar att liknande partier kommer att växa i Tyskland. 

Ett sådant parti är BIG, som grundades av turk-tyskar. Det partiet får dock sägas ha haft begränsade framgångar hittills: sedan starten 2010 har man bara lyckats vinna ett mandat i en folkvald församling – omvalet av en lokalpolitiker i Bonn.

Socialdemokraterna dominerar i Sverige

Att jämföra den svenska utvecklingen med den tyska är svårt eftersom det saknas jämförbar statistik. Bland annat definieras begreppet ”utländsk bakgrund” olika – i Sverige krävs två utlandsfödda föräldrar, medan man i Tyskland även räknar in dem som bara har en.

– Det är lättare i Tyskland för där har man haft en stor, relativt homogen, turkisk invandring, säger Henrik Ekengren Oscarsson, som leder det svenska Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet.

Av SCB:s senaste partisympatiundersökning framgår att Socialdemokraterna är kraftigt överrepresenterade bland personer med utländsk bakgrund, hos vilka partiet har ett stöd på 46,2 procent jämfört med 27,4 procent bland inrikes födda. Men gruppen är heterogen och innehåller människor med bakgrund i allt från Finland till Irak.

I januari publicerade Valforskningsprogrammet ett faktablad om partipreferenser bland aktivt kristna och muslimer. Det visar bland annat att bland dem som identifierar sig som muslimer och som röstade i valen 2006–2018 föredrog 66 procent Socialdemokraterna.

Noria Manouchi är moderat riksdagsledamot från Malmö, där hon växte upp i det invandrartäta området Hermodsdal. Där röstar mer än varannan person på S. I polisens senaste kartläggning klassades Hermodsdal som ett ”särskilt utsatt område”.

Någon stor förändring bland väljarsympatierna i sådana områden har hon än så länge inte märkt av i sina möten med väljare, trots att det finns ett missnöje med brottslighet och arbetslöshet.

– Nej, tyvärr. Jag har alltid tyckt att det är väldigt märkligt att man röstar på ett parti som under nästan 100 år har varit ansvarigt för utvecklingen i ens stad, samtidigt som man ser hur dåligt det går.

När hon som 15-åring gick med i MUF möttes hon av förvåning, inte bara i hemmakvarteren utan i hela staden.

– Socialdemokraterna har blivit väldigt skickliga på att göra politik till en identitetsfråga. Är du invandrare så är du socialdemokrat. Det har ingenting att göra med vad du tycker eller vilken typ av samhälle du vill ha, och det tycker jag är djupt problematiskt, säger hon.

Den bilden delas inte av Anders Österberg, socialdemokratisk riksdagsledamot i Stockholm. Eftersom han bor i Järvaområdet kommer han ofta i kontakt med invandrarväljare.

– Jag tror inte att den främsta segregationen vi har idag i Sverige är etnisk, utan den är ekonomisk, och folk som har sämre ekonomiska förutsättningar vet att Socialdemokraterna är det parti som klarar av att lyfta folk ur det, säger han.

Det S tidigare varit bra på, och som de måste bli bättre på för att klara dagens utmaningar, är att binda samman solidariteten mellan arbetarklassen, medelklassen och den övre medelklassen, tillägger han.

– Sverige är ett väldigt rikt land, och om man lyckas bygga upp en samhällssolidaritet inom landet så har vi råd att se till att det ska gå bra för alla människor.

Skillnader mellan Sverige och Tyskland gör det svårt att jämföra utvecklingen i länderna, menar han. Bland annat tycker han att S i Sverige har jobbat mer med idéutveckling än dess tyska systerparti SDP har gjort, och så bedriver man mer folkrörelsearbete. Det svenska partiet har dessutom en roll som statsbärande parti som mer påminner om CDU.

Svagt stöd för SD

Att tyskar med invandrarbakgrund i allt högre grad röstar på kristdemokratiska CDU, tolkas av vissa som att de socialkonservativa värderingar som finns i gruppen gör att de tilltalas av socialkonservativa partier.

Ett svenskt parti som gärna kallar sig socialkonservativt är Sverigedemokraterna. De fick bara 10,8 procent av partisympatierna bland personer med utländsk bakgrund i SCB:s senaste mätning, jämfört med 17,7 procent bland inrikes födda.

Sverigedemokraternas politiska sekreterare i Malmö, Nima Gholam Ali Pour, tycker ändå att partiets resultat på 16,3 procent i det senaste kommunvalet är ett bra betyg. Eftersom nästan halva stadens befolkning har utländsk bakgrund tyder det på att man lyckats locka en del väljare från den gruppen, poängterar han.

– Det har inte gjorts så många studier på området, men man ser fler och fler med invandrarbakgrund som aktiverar sig inom politiken och uttrycker sig på ett konservativt sätt. Man ser fler som vågar uttrycka sig i sociala medier som medborgare i Sverige i stället för utifrån en etnisk identitet, än man gjorde för tio år sedan, säger han.

Själv bor han på Nydala, som likt närliggande Hermodsdal klassas av polisen som ”särskilt utsatt”.

– Nu generaliserar jag lite, men om man bor i utanförskapsområden och upplever sociala problem, så är man kanske inte heller så politiskt medveten och insatt i samhällsproblem som om man har gjort någon sorts klassresa.

– Det vore därför intressant att se en studie av hur invandrare i mer välbärgade områden röstar, tillägger han.

TEXT: Sören Billing

soren.billing@bulletin.nu