USA:s president Joe Biden har visat vilja att rädda Iranavtalet. Men Teheran har svarat med nya avsteg och dramatiska utspel.

Bortom retoriken pågår ett vågat förhandlingsspel med inrikespolitiska undertoner.

– Iranierna testar Biden-administrationens beslutsamhet här, säger Björn Ottosson vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Oron över Irans eventuella planer på att skaffa atomvapen har funnits där i decennier. Avtalet 2015 – som gav internationella inspektörer tillträde till landets kärnenergianläggningar i utbyte mot sanktionslättnader – sågs därför av många som en milstolpe inom internationell diplomati.

Men Donald Trump hävdade att Iran kommit för billigt undan och slog avtalet till marken genom att lämna det.

Nu försöker efterträdaren Joe Biden plocka upp skärvorna, påhejad av Europas stormakter. USA är villigt att återgå till avtalet, säger Biden – om Iran börjar leva upp till sina åtaganden igen.

Det är Washington som måste ta första steget tillbaka genom att lätta de sanktioner som Trump återinförde, kontrar Teheran.

”Utdragen dans”

För att sätta press på USA har samtidigt hökarna i landets parlament drivit igenom begränsningar, som trädde i kraft på tisdagen, av de internationella inspektionerna. Dagen före gick landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei ut och försäkrade att Iran inte kommer att böja sig inför press från omvärlden.

– Det handlar delvis om att Iran testar hur långt man kan gå. Genom att agera lite tuffare hoppas man kunna få bättre resultat i förhandlingarna, säger Björn Ottosson.

I sitt tal i måndags upprepade Khamenei att Iran inte har för avsikt att skaffa kärnvapen, men att man när som helst kan komma att öka sin urananrikningsgrad till nivåer på uppemot 60 procent.

Iran har nyligen återupptagit en tjugoprocentig anrikning, samma nivå som före kärnenergiavtalet. Framställning av kärnvapen kräver omkring 90 procent.

– Det här är en del av en lång utdragen dans, som började med att Trump lämnade avtalet 2018, konstaterar Rouzbeh Parsi, Irankännare och chef för Mellanösternprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.

Kompromiss

Han ser Khameneis utspel främst som ett sätt att försöka lugna de inhemska konservativa krafter som, liksom många republikaner i USA, motsatt sig avtalet från första början.

– Han försökte få alla att bli lagom nöjda, samtidigt som han aviserade att kursen är fastlagd: Avtalet ska överleva.

Khamenei har gett sin välsignelse till en överenskommelse som slöts i helgen då chefen för Internationella atomenergiorganet IAEA, Rafael Grossi, var på besök i Teheran för att i sista minuten försöka dämpa effekterna av Irans nya avsteg från avtalet. Resultatet blev en kompromiss där parlamentets beslut alltså trädde i kraft men där IAEA ändå kan fortsätta med de viktigaste inspektionerna, åtminstone under tre månader framöver.

– Man var tvungna att komma på något som räddade Irans trovärdighet, utan att omöjliggöra förhandlingar med Biden, säger Rouzbeh Parsi.

– Alla har nu fått en 90 dagars respit för att försöka hitta en väg framåt, en mekanism som steg för steg kan ta båda parter tillbaka till fullgörande av sina åtaganden enligt avtalet.

Skarpare tonläge

Det lär dock bli tajt. Motsättningarna mellan mer moderata krafter och hökar i Iran väntas bli allt hårdare ju närmare man kommer landets presidentval i juni.

Även Biden har en inrikespolitisk dynamik att ta hänsyn till.

– Republikanerna, och särskilt Trumpfalangen, är väldigt högljudda nu. Men det finns också många demokrater som vill höra en tuffare ton mot Iran, säger Björn Ottosson.

– Samtidigt har Biden gjort klart att han vill lyssna på européerna. Så han kommer att pressas vilket beslut han än tar.

TEXT: Mattias Mächs/TT