Den iransksvenske medborgaren Habib Chaab dömdes till döden av iransk domstol. Nu har Högsta domstolen fastställt dödsdomen, för det som Iran påstår är terrorbrott. Chaab försvann under kidnappningsliknande förhållanden från Turkiet 2020.
Habib Chaab, medborgare i både Iran och Sverige dömdes till döden i Iran, där han påstås vara ledare för den i Iran terrorstämplade separatistgruppen ASMLA. Iransk domstol dömer honom bland annat för att ha planerat och utfört bombdåd i den irakiska provinsen Khuzesta vid gränsen till Iran. Bland offren fanns ett stort antal från Irans revolutionsgarde. ASMLA strider för en självständig stat i den irakiska provinsen.
Försvann från Turkiet
Habib Chaab befann sig i Turkiet när han enligt turkiska regeringsuppgifter ska ha gripits av iranska företrädare, han ska ha gripits under kidnappningsliknande förhållanden. Turkiets underrättelsetjänst har släppt filmer som ska visa hur gripandet gick till.
Chaab beskrivs i Iran som en politisk aktivist och har bott flera år i exil i Sverige. Han har erkänt sina brott i iransk tv. Sådana erkännanden brukar vara fabricerade genom tortyr, det är i alla fall uppfattningen i västvärlden.
Svenska UD har tidigare sagt att man står i kontakt med företrädare för Iran i fallet, och att man utan framgång har begärt konsulärt tillträde.
Ytterligare en dödsdömd iransvensk
Chaab är inte den enda iransksvensk som är dömd till döden i det islamistiska landet. 2016 greps den iransksvenske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali på besök i hemlandet. Han anklagas för att samarbeta med israelisk spiontjänst. Djalalis avrättning har skjutits upp flera gånger.
Läs även: Iran kan hämnas med att avrätta svensk
fakta
Avrättningar i Iran
Under januari och februari i år har Iran avrättat minst 94 människor, enligt Amnesty.
Enligt människorättsorganisationen Iran Human Rights har totalt 127 människor avrättats hittills under 2023.
Det är en stor ökning av genomförda dödsdomar jämfört med samma period förra året. Under hela 2022 avrättades över 500 människor.
Iran avrättar näst flest människor i världen, efter Kina. Avrättningarna föregås ofta av skenrättegångar. Den tilltalade får sällan möjlighet att försvara sig med en advokat och har ofta utsatts för tortyr. Framtvingade erkännanden är vanliga. Avrättningarna sker ofta genom hängning, ibland offentligt.
Källa: Amnesty International och Iran Human Rights
