Strider mellan palestinier och israeler har fortsatt under natten och FN:s Mellanösternsändebud Tor Wennesland varnar för att båda sidor är på väg ”mot ett fullskaligt krig”. Minst ett 30-tal personer har dödats, varav de flesta är palestinier. Flera hundra har skadats.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har utlyst undantagstillstånd i Lod i Israel, där oroligheter skylls på stadens arabiska minoritet. I ett uttalande säger Netanyahu att förstärkningar har skickats både till Lod och andra städer med stora minoriteter.
Undantagstillståndet kommer dagen efter det att en israelisk arab – alltså en palestinier med israeliskt medborgarskap – uppges ha dödats i sammandrabbningar i Lod, en liten stad mellan Tel Aviv och Jerusalem.
Läs även: Efter raketer mot Israel – många döda i Gaza
Oroligheter bröt ut där i måndags och eskalerade under tisdagen. Under natten till onsdagen dödades också en man och en flicka i staden, då bilen de satt i träffades av en raket avfyrad från Gaza, enligt den israeliska polisen.
”Bara början”
Den terrorstämplade islamiströrelsen Hamas, som styr Gazaremsan, säger att fler än 300 raketer har avfyrats mot Israel. Den israeliska militären svarar att deras angrepp kom efter beskjutning från Gazaremsan – och enligt israeliska uppgifter rör det sig om fler än 1 000 raketer, som främst ska ha avfyrats av Hamas och Islamiska jihad.
I Gaza uppger myndigheterna till nyhetsbyrån AP att 35 personer dödats – däribland tolv barn och tre kvinnor – och 233 personer skadats. På den israeliska sidan uppges sammanlagt fem personer – däribland ett barn och tre kvinnor – ha dödats och dussintals vara skadade efter raketanfall under tisdagen och natten mot onsdag.
Israels försvarsminister Benny Gantz sade i tisdags att ”det här bara är början” apropå de israeliska flygattackerna. Hamasledaren Ismail Haniya svarade med ett ”om Israel vill eskalera så är vi redo”.
Symbolisk tvist
Bakgrunden till den krigsliknande utvecklingen är en marktvist i östra Jerusalem. Palestinier som bor i stadsdelen Sheik Jarrah menar att de har rätt till fastigheterna där, medan israeler tycker att tomterna tillhör dem.
Palestinier har bott i stadsdelen sedan de placerades där på 1950-talet av jordanska myndigheter efter att ha flytt från eller tvingats lämna sina hem i västra Jerusalem och Haifa i samband med att Israel skapades 1948.
Men judiska bosättare köpte landet i slutet av 1800-talet och menar att de därför har rätt till det enligt en israelisk lag som möjliggör för judar att återfå land som de förlorade 1948. Det finns ingen lag för palestinier som förlorat land på samma sätt.
Läs även: Palestinska myndigheten betalar terroristernas lön
Bosättarna har genom åren vunnit flera mål i Sheik Jarrah, och när fler palestinska familjer i samband med ett nytt rättsfall riskerade vräkning utbröt kravaller på flera håll i Jerusalem i förra veckan. Israels högsta domstol skulle ha tagit upp frågan denna vecka, men förhandlingen sköts upp.
I stället har alltså konflikten fortsatt med att raketer avfyras från den stängda Gazaremsan in i Israel. Avfyrningsramperna finns ofta i tätbebyggda områden, vilket gör risken mycket hög för civila offer när Israel svarar med flygattacker.
Mot Tel Aviv
Materialet till raketerna smugglas in i Gaza, och tekniken har uppenbarligen förfinats. Tidigare har beskjutningen oftast inte nått längre än de mindre israeliska samhällena närmast Gaza, som Sderot med 20 000 invånare några kilometer öster om det palestinska området.
Men denna vecka har veritabla raketregn rapporterats först från Ashkelon, någon mil norr om Gaza, Ashdod norr därom, och sedan storstaden Tel Aviv ungefär fem mil norr om Gaza stad.
Haim Roy Ben Shlomo, som bor i Ramat Gan i östra Tel Aviv, beskriver skräcken då Hamasraketerna haglade.
– Det var läskigt, säger han till nyhetsbyrån AFP.
– Vi hörde ett antal stora smällar, boomar, över våra huvuden.
Egypten vill hjälpa
I norra Gaza dödades fem medlemmar i samma familj i en israelisk flygräd. 14-årige Ibrahim säger att hans två kusiner höll på att fylla jutesäckar när bomberna slog ner.
– Vi skrattade och hade kul, och plötsligt började de bomba oss. Plötsligt fattade allt eld, säger han gråtande till AFP.
– Varför lämnade de mig kvar? Jag hade också kunnat dö som martyr.
De senaste striderna är de värsta mellan Israel och Hamas på flera år och har väckt internationell oro för att situationen kan bli ännu värre.
Egyptens utrikesminister Samih Shoukry säger vid ett extrainkallat möte med Arabförbundet att regeringen i Kairo förgäves har erbjudit Israel att hjälpa till med att lugna läget.
Upptrappningen sker i ett läge av politisk instabilitet både i Israel – där en ny regering ännu inte finns på plats efter valet tidigare i år – och på den palestinska sidan.
Den palestinske presidenten på Västbanken, Mahmud Abbas, beslutade häromveckan att skjuta upp de planerade gemensamma palestinska valen i Västbanken och i Gazaremsan, vilket väckte Hamas missnöje.
Text: TT/Nyhetsredaktionen
fakta
Varför eskalerar våldet i Jerusalem och Gaza?
Situationen har varit mer spänd än vanligt i Jerusalem under en månads tid, sedan inledningen av ramadan i mitten av april.
Ilska väcktes bland palestinier då israelisk polis spärrade av torget vid Damaskusporten, som är en viktig samlingsplats under den muslimska fastemånaden. Beslutet utlöste den 12 april protester och flera dagar av sammandrabbningar mellan unga palestinier och kravallpolis.
Oro kring al-Aqsamoskén
Spänningarna ökade när Israel med hänvisning till pandemin begränsade antalet palestinier som släpptes igenom vägspärrar från Västbanken för att ta sig till al-Aqsamoskén under den första fredagsbönen under ramadan, den 16 april.
Samtidigt började det dyka upp flera klipp på videoappen Tiktok där palestinier attackerar och trakasserar ultraortodoxa judar i Jerusalem. Det följdes av överfall mot israeliska araber och palestinier.
Den 22 april utbröt nya oroligheter då den judiska extremistgruppen Lehava marscherade genom Jerusalem. Över 100 människor skadades.
Den 25 april togs avspärrningarna framför Damaskusporten bort. Men spänningarna var fortsatt starka och efter ramadans avslutande fredagsbön i al-Aqsamoskén skadades över 200 palestinier och minst 17 israeliska poliser i våldsamma oroligheter.
Konflikt om bostäder
Situationens explosivitet har förstärkts av ett pågående rättsfall som kan leda till vräkningar av flera palestinska familjer i området Sheik Jarrah i östra Jerusalem.
En israelisk domstol dömde tidigare i år till fördel för judiska bosättare som under lång tid gjort anspråk på bostäderna. Motiveringen var att marken tillhört judiska familjer före kriget 1948. Området ockuperades av Jordanien 1948–1967, då palestinska familjer som tidigare fått fly sina hem i västra Jerusalem och Haifa i samband med Israels bildande flyttade in i Sheik Jarrah.
Israels högsta domstol planerade att ta upp en begäran om överklagan av vräkningsbeslutet i måndags, men förhandlingen har nu skjutits upp.
Hot från Hamas
Oroligheterna i Jerusalem har den senaste tiden spridit sig till Gazaremsan, där styrande islamistiska Hamas, som terrorstämplats av bland annat EU, hotat med att Israel ska få betala ett högt pris om ”aggressionen” i östra Jerusalem inte upphör.
Redan i slutet av april avfyrades ett antal raketer från Gazaremsan mot södra Israel, vilket besvarades med israeliska flyganfall. Men situationen har eskalerat rejält det senaste dygnet då hundratals raketer avfyrats.
