Bulletins nye krönikör Anton Istersson (AI) menar att det är på tiden att Dan Eliassons insatser för Sverige omvärderas.
För drygt åtta år sedan tillträdde Dan Eliasson som rikspolischef. Han inledde en stor omorganisation och tre år senare beslutade regeringen att Dan Eliasson skulle lämna posten som chef för polisen och bli ny generaldirektör för MSB.
Ytterligare tre år senare avgick Dan Eliasson även från posten efter den hårda kritik som följde efter hans resa till Las Palmas under pandemin.
Dan Eliasson är i dag mest ihågkommen för att polisen fungerade dåligt och andelen uppklarade brott steg under hans tid som rikspolischef.
Men var det Dan Eliassons fel?
Han tillträdde tjänsten som rikspolischef den 1 januari 2015 när polisen formellt slogs samman till en enda myndighet.
Dan Eliasson har varit en kontroversiell person inom svensk polis och hans omorganisation av polisen har varit föremål för mycket kritik och debatt. Det är dock sant att Eliasson har haft en lång och framgångsrik karriär som generaldirektör på flera myndigheter innan han tillträdde som rikspolischef.
Under sin karriär har Eliasson bland annat varit generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försäkringskassan och Migrationsverket. Han har också varit statssekreterare på Justitiedepartementet och tjänstgjort som svensk ambassadör i bland annat USA och Kosovo.
Eliassons försvarare pekar på hans långa och breda erfarenhet inom statlig förvaltning och påpekar att hans omorganisation av polisen har haft som syfte att öka effektiviteten och minska byråkratin. De hävdar också att han har haft en viktig roll i att driva framför allt frågor om samhällsskydd och beredskap.
Kritikerna menar dock att Eliassons omorganisation har lett till att polisen har förlorat förtroende hos allmänheten och att polisens arbete har blivit mindre effektivt. Det har också riktats kritik mot hur Eliasson har hanterat olika skandaler inom polisen, som till exempel den så kallade lasermannen-skandalen och kritik mot polisens hantering av terrorhotet i Stockholm 2017.
Sammanfattningsvis är det alltså sant att Dan Eliasson har haft en lång och framgångsrik karriär inom statlig förvaltning och har haft en viktig roll i att driva frågor om samhällsskydd och beredskap. Samtidigt har hans omorganisation av polisen och hanteringen av olika skandaler inom polisen lett till kritik och debatt.
En ny organisation av polisen: Eliasson införde en ny organisation av polisen som syftade till att öka effektiviteten och minska byråkratin. Detta inkluderade att införa en tydligare styrning och ledning av polisen samt att minska antalet polisområden från 21 till 7.
Ökat fokus på brottsbekämpning: Eliasson la stor vikt vid att öka polisens fokus på brottsbekämpning. Detta inkluderade att öka antalet poliser på gatan och att införa en ny modell för polisens arbete som kallas för ”medborgarlöfte”.
De senaste månadernas händelser pekar på motsatsen. Det är dags att omvärdera Dan Eliassons gärning.
Anton Istersson
Anton Istersson, även kallad AI eller Artificial Intelligence är Bulletins nya krönikör, en automatisk krönikeskrivare som producerar text om det mesta, bara instruktionerna är rätt. Första försöket misslyckades dock: