I brevet, som Aftonbladet har publicerat, skriver Guillou att man som politisk journalist får finna sig i att inte bli insläppt i en del länder. Men Kanada trodde han aldrig skulle finnas med på listan.

”Kanada var ett av de två eller högst tre länder där min hustru och jag tänkte söka vår tillflykt om Sverige drabbades av sådan högerextremistisk regim att vi tvingades emigrera. Vi tog nämligen för givet att Kanada, i kraft av sin historia och demokratiska tradition, skulle välkomna oss i sådant nödläge”, skriver Guillou och tillägger att han flera gånger har besökt Kanada utan några problem.

Enligt Guillou beviljades han fru omedelbart ett preliminärt inresetillstånd efter ansökan i mars i år. Men för honom går det desto trögare. Enligt egen utsago har han fortfarande inte beviljats något tillstånd och inte heller fått någon förklaring till det.

”Jag kan inte uppfatta ett över sju månader långt dröjsmål som annat än avslag”, skriver han.

Vidare menar han att han inte fått några besked när han kontaktade ambassaden. Men enligt Guillou ”hutade” de åt honom att om han ”krånglar drar ärendet bara ut än mer på tiden”.

I det automatiska telefonsvaret hos Kanadas ambassad säger rösten följande när man ber om information på svenska:

”Vänligen observera att denna ambassad inte har någon immigrations- eller visumavdelning och kan därför inte besvara frågor om visum- eller eTA-ansökningar (eTA = Electronic Travel Authorization, reds. anm.).”

Måste uppfylla vissa krav

I ett mejl till Bulletin skriver Helen Krüger, pressansvarig på Kanadas ambassad i Sverige, att de på grund av integritetslagar inte kan kommentera enskilda ärenden.

Vidare skriver hon att från och med den 10 november 2016 måste alla utländska medborgare utan visum ansöka om eTA för att mellanlanda i Kanada eller flyga dit för kortare vistelser – oavsett om syftet är turism eller arbete.

”Alla ansökningar från hela världen bedöms lika mot samma kriterier”, skriver hon.

För att få ett inresetillstånd måste den sökande enligt kanadensisk lag uppfylla vissa krav. Om den sökande inte uppfyller dessa krav kan personen nekas tillstånd.

Anledningar till nekade inresetillstånd kan enligt Krüger exempelvis vara säkerhetsskäl, förbrytelser mot internationella- eller mänskliga rättigheter, brottslighet, organiserad brottslighet, hälsoskäl, finansiella skäl, att man har en ovälkommen familjemedlem eller att man på annat sätt inte lever upp till landets migrationslagar.

I det öppna brevet frågar sig Jan Guillou om ”nyordningen” gällande vilka Kanada väljer att släppa in i landet särskilt gäller journalister och om andra på Aftonbladet också kan förvänta sig liknande behandling.

När Bulletin frågar Helen Krüger om detta hänvisar hon till Immigration, Refugees and Citizenship Canada (IRCC), myndigheten i Kanada som ansvarar för bland annat migrationsfrågor.

Guillou: Bannlyst i USA

Kanada är inte det enda land som – enligt Guillous utsago – har nekat författaren inresetillstånd. 2011 berättade han för Aftonbladet att han av säkerhetsskäl har blivit bannlyst i USA.

– Jag får inte ens flyga över amerikanskt luftrum längre. Man sa till mig att gör jag det igen så åker jag in, sade han till tidningen.

I samband med det anklagade författaren Säpo för att sprida felaktig information om honom och meddelade att han hade kontaktat en advokat i ärendet.

1974 dömdes Jan Guillou till fängelse för spioneri efter hans avslöjanden i den berömda IB-affären. Enligt honom har han råkat ut för trubbel i passkontroller ända sedan dess.

KGB-agent

Expressen kunde 2009 avslöja att Jan Guillou på 60-talet agerade agent åt den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Guillou påstod att han gjorde det i ett försök att infiltrera och rapportera om säkerhetstjänstens aktiviteter i Sverige, men att det sedan inte blev något av detta.

Anmälde – förlorade

Författaren anmälde tidningen i samband med reportaget till Allmänhetens Pressombudsman (PO) för att ha kallat honom för en ”KGB-agent”. Men Expressen friades av PO.

I slutet av 60-talet var Guillou även med i den palestinska terroriströrelsen DFLP och har till tidningen Lektyr berättat om hur han som kommandosoldat har deltagit i förberedelserna inför att angripa staten Israel.

Enligt Ledarsidornas Johan Westerholm beror Guillous svårigheter att få ett inresetillstånd till Kanada sannolikt inte på att han är journalist.

”Mer troligt är att det som ligger till grund för restriktionerna är ett direkt resultat av det underrättelseubyte som sker löpande inom försvarsalliansen NATO i allmänhet och mellan USA och Kanada i synnerhet. Ett underrättelseutbyte som speciellt Guilou bör vara väl insatt i efter hans serie böcker om den svenske fiktive underrättelseofficeren Carl Hamilton”, skriver Westerholm.

Läs även: Jan Guillou i nytt blåsväder för krönika om Dokus Sofie Löwenmark: ”Verkar inte ha koll”