En rektor vid en kommunal grundskola i Växjö kritiseras för att ha anordnat pridetåg. Något som gjort att elever kunnat få uppfattningen att de deltar i en meningsyttring – ett politiskt ställningstagande.
I en JO-anmälan i oktober 2019 framgår det att en kommunal skola i Växjö anordnat ett pridetåg som var obligatoriskt för elever att delta i.
Den kommunala grundskolan avslutade en temavecka om alla människors lika värde med en aktivitet på skolgården där eleverna viftade med regnbågsflaggor.
Justitieombudsmannen uttalar sig i en granskning att det är av ”stor vikt att skolan tydligt står upp för grundlagsfästa värderingar, men att det också är viktigt att skolan inte agerar på ett sätt som kan ge intrycket att någon tvingas att delta i en meningsyttring”.
Som del av skolans kontinuerliga värdegrundsarbete valde skolledningen att uppmärksamma Pridefirandet i Växjö genom att anordna aktiviteter.
Aktiviteterna skedde under lektionstid som en del av ordinarie undervisning och var därmed obligatorisk för alla elever.
”Det är en självklarhet att elever ska få undervisning om sådana grundläggande värderingar som Pilbäckskolan har fokuserat på under sin temavecka. Sådana värderingar kommer inte bara till uttryck i läroplanen, utan även i såväl internationell rätt som svensk grundlag och vanlig lag. En stor del av den svenska befolkningen torde ställa sig bakom dem”, argumenterar utbildningsnämnden i sin inlaga till JO.
Läs även: Islamistisk skola finansieras av Skolverket
Enligt skolan ska den avslutande aktiviteten ha varit frivillig. Dock lämnades ingen information om frivilligheten och JO uppger att det är ”det troligt att en del elever och vårdnadshavare uppfattade det som att aktiviteten var en del av den obligatoriska undervisningen”.
Vidare skriver man att det är ”tänkbart att en del elever ogärna ville skilja ut sig från mängden genom att avstå från att delta, även om de eller deras vårdnadshavare egentligen inte önskade att de skulle vara med”.
JO påpekar att det är möjligt att en del elever uppfattar att de genom sitt deltagande i aktiviteten tog ställning för ”alla människors lika värde eller för andra värderingar som pride-organisationer företräder”.
Elisabeth Rynning, chefsjustitieombudsman som gjort granskningen, menar dock att skolan borde ha insett att elever kunde få intrycket att de deltog i en meningsyttring. Hon anser därför att skolan borde ha avstått från att genomföra aktiviteten i fråga.
JO sammanfattar med att det är ”rektorns uppgift att leda och samordna det pedagogiska arbetet vid en skolenhet (se 2 kap. 9 § skollagen)” och kan därmed inte undgå kritik för utformningen av den avslutande aktiviteten.
Läs även: Islamistkopplade tidigare M-politikern Waberi avskedad och polisanmäld
Text: Nyhetsredaktionen
fakta
Rättslig reglering
Enligt 2 kap. 2 § RF får ingen av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. I bestämmelsens andra mening anges vidare att ingen av det allmänna får tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.
I ett inledande avsnitt i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (SKOLFS 2010:37) anges bl.a. följande: Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.
