Bulletin har undersökt samtliga 60 personer dömda för dödligt våld år 2022. Granskningen visar att nära två tredjedelar av dömda hade utländsk bakgrund. För mord med koppling till gängmiljön hade samtliga 18 dömda gärningsmän – eller hundra procent – utländsk bakgrund.

Läs även: Bulletin avslöjar: Samtliga dömda för gängmord hade utländsk bakgrund

De siffrorna inte är förvånande, menar SD-veteranen Richard Jomshof.

– Det är till stor del ett importerat problem och vi har ju sett de här siffrorna förr, så det är ju ingenting som förvånar. Det bekräftar ju bara en bild som de flesta av oss redan vet, säger han och fortsätter:

– Men det är jättebra att den sortens siffror presenteras naturligtvis så att det får spridning hos allmänheten. För okunskapen är fortsatt hög, tyvärr.

En återkommande diskussion i Sverige har varit vad anledningen bakom det grova gängvåldet är. Vad tycker du att den här granskningen ger för svar i den frågan?

– Det finns ju säkert många olika förklaringar till varför det ser ut som det gör. Det går säkert att peka på både det ena och det andra. Men alldeles för ofta har man inte velat lyfta fram gärningsmännens etniska bakgrund.

”I Sverige är det känsligt”

Vidare hänvisar han till att kartläggningar av gärningsmäns och brottsmisstänktas bakgrund har genomförts förr och att exempelvis Brå (Brottsförebyggande rådet) har gjort det vid något tillfälle.

– I Sverige är det känsligt att peka på den sortens fakta. Men det är klart att det är relevant. För man kan naturligtvis peka på socioekonomisk bakgrund om man vill och man kan peka på uppväxtförhållanden. Och sådant spelar roll, naturligtvis.

– Men det går ju inte att bortse från att även den kulturella bakgrunden, de värderingar man får med sig i sin uppväxt, de värderingar man får med sig i den grupp människor där man växer upp och där man umgås spelar roll. Oavsett om vi pratar om kamratgäng eller om vi pratar om större strukturer i form av invandrargrupper från Mellanöstern och Afrika, till exempel.

– Uppenbarligen spelar den sortens värderingar roll. Jag är helt övertygad om att många av de här grupperna, i sitt ofta självodlade utanförskap, väljer den här sortens väg framåt i livet där man tycker att det är häftigt, man tycker att det är coolt. Det ger en sorts identitet att odla det här utanförskapet mot majoritetssamhället.

Vill se fler utvisningar

På frågan vad Bulletins granskning ger för fingervisning om vad man bör göra rent lagstiftningsmässigt nämner Jomshof bland annat att man måste se till att minska invandringen till Sverige och att brottslingar utvisas, när det är möjligt.

– Samtidigt ska vi fortsätta med det vi gör inom Tidösamarbetet, att fortsätta med våra straffskärpningar, säger han.

Vad gäller det förebyggande arbetet upplever Jomshof det som att alla partier – oavsett politisk färg – är överens om att det ska fortsätta satsas på förebyggande åtgärder i bland annat skola och fritidsverksamhet.

Det finns också ett annat område som han tycker att man måste börja diskutera:

– Finns det grupper i Sverige som inte vill vara en del av vårt samhälle, så måste vi kunna ställa oss frågan: ska de då vara det?

Kritiken mot Tidöpartierna: ”Relevant”

En kritik som har funnits mot Tidöpartierna, kanske framför allt på sociala medieplattformar som X, är att många av reformerna tar lång tid och att det man framför allt har gjort är att tillsätta utredningar.

Hur ser du på den kritiken?

– Den är ju relevant, och det finns mycket i den kritiken som faktiskt är sant. Det tar ju lång tid. Men vi ska också vara medvetna om att vi är sent ute. Det här skulle ha gjorts för 15-20 år sedan.

Han fortsätter:

– Det är genomgripande lagändringar som är på gång. Och det handlar inte bara om att få en majoritet för själva lagförslagen, det handlar också om att ändra mindset hos åklagare, hos domare, hos de som sedan ska verkställa de här straffen eller där man ska ta ställning till hur hårt vi ska gå åt den här sortens individer.

– Idag är det ju möjligt att utvisa i betydligt högre utsträckning än vad vi gör. Men ändå gör vi inte det. Och då måste vi ställa oss frågan: varför?

Förespråkar moratorium

Ett område där man enligt Jomshof hade kunnat göra mer är just invandringen. Han nämner att SD vill se ett moratorium för nya medborgarskap.

– Vi vet att nya, effektiva lagar är på gång och hela vår grundtanke, vilket Jimmie Åkesson också påpekat vid flera tillfällen, är att frysa de medborgarskap vi delar ut och invänta de nya lagarna och att då ta ställning till vem som har rätt att stanna i Sverige eller inte.

– Men det är ju inte regeringen villig att göra. Så att vi får fortsätta att pressa regeringen.

Läs även: Kriminologen om Bulletins granskning: ”Enorm överrepresentation”