Boken i fråga heter Allt du behöver veta om kärnkraft och är utgiven på Timbro förlag. I den ger Blomgren dels en redogörelse för tekniken bakom kärnkraft och hur den utvecklades. Men också hur politiken har sett ut på området och hur den har utvecklats över tid.

Hans förklaring till varför kärnkraft behövs lyder enligt följande:

– Samhället behöver el dygnet runt året runt. Att bygga ett högmodernt samhälle på att el kommer någon gång ibland och du kan inte veta innan när den kommer, det funkar inte.

– Det finns väsentligen fem tekniker för att göra planerbar el i stor skala. Tre av dem är fossila: kolkraft, fossilgas, olja. Sedan har du vattenkraft och du har kärnkraft. Om man nu inte vill ha fossila bränslen, ja, då är det vattenkraft och kärnkraft kvar. Vi har inte så mycket vattenkraft att bygga ut i Sverige.

Han beskriver att även om Sverige skulle offra de fyra nationälvarna i norr, som idag är skyddade från ytterligare utbyggnad av vattenkraft, så skulle de tillsammans ge lika mycket el som en ny kärnkraftsreaktor.

– Så vill man få ordning och stabilitet i det svenska elsystemet då kan man välja mellan kärnkraft. Punkt.

– Alternativet är att vi gör som övriga världen: vi bygger kolkraft och fossilgas. Där står valet, det är alltså inte så att valet står mellan kärnkraft och vindkraft, därför de funkar så olika.

Köper inte motargument

Ett argument som ibland anförs av motståndare och skeptiker till kärnkraft lyder ungefär att ett tillräckligt utbyggt elsystem kan klara sig på exempelvis vindkraft och solkraft som främsta energikällor. Det argumentet ger Blomgren inte mycket för.

– Önskedrömmar. Hittills har jag inte träffat någon som har lagt ett skarpt förslag där de talat om att så här mycket ska vi ha och så här mycket kommer det att kosta. Framför allt det sistnämnda får man aldrig veta.

I övrigt har det om sistone varit mycket tal om batterier och hur de skulle kunna spela en roll för att lagra ström i ett elsystem med en varierande elproduktion.

– Jag gjorde en snabb kalkyl: de här 400 miljarderna som det skulle kosta att bygga några nya kärnkraftverk (enligt regeringens utredning, reds anm), om vi köper batterier för 400 miljarder då? Hur länge kan vi lagra el då? Ja, då kan vi lagra Sveriges el i ungefär tolv timmar, plus-minus några timmar hit eller dit beroende på hur bra du förhandlar priset. Det är det handlar om.

– De flesta människor känner till att inte varje vinter, men varannan [eller] var tredje vinter kanske, så får vi ett högtryck och 20 minusgrader i stora delar av landet. Och då blir det vindstilla. Vilken jättebra idé att ha en vecka med minus 20 grader och vindstilla och ingen el, och du har lagrat för de första tolv timmarna.

”Jobbat med ett stigma”

Så vad beror mycket av kärnkraftsmotståndet på? Jan Blomgren har en teori.

– Det är inte ovanligt att folk är rädda för kärnkraft. Och den rädslan tror jag i ganska stor utsträckning kommer sig av att grundprocessen, att klyva atomer, den upptäcktes just innan andra världskriget började. Den ledde sedan till utvecklingen av atombomben under andra världskriget och tio år senare ungefär kom kärnkraften som teknik.

– Det här gjorde att redan från början fanns det en sammanblandning mellan kärnvapen och kärnkraft. Människor hade redan en mental bild av ett stort läskigt svampmoln, 100 000 döda, ihjälbrända människor och strålskador.

– Så det här är en bransch som hela sin tid har jobbat med ett stigma. Jag tror egentligen att det är där skon klämmer.

Blomgren tror att stigmat kring tekniken spiller över på de övriga problemen kring kärnkraften och leder till att de förstoras.

– Jag tror att de övriga problemen skulle vara hanterbara om det inte fanns den här starka känslomässiga antipatin.

Små men övertygade partier

Den svenska politiken och inställningen till kärnkraft har också ändrats över tid. Blomgren beskriver detta i boken.

– Fram till 1973 var alla svenska partier för kärnkraft. Man såg det som framtidens energi, säger han.

– Sedan svängde Centern 1973 och blev ganska snart ett närmast rabiat antikärnkraftsparti. Det stökade till det för sedan dess har det varit omöjligt i Sverige att bilda en majoritetsregering utan att det har funnits med ett antikärnkraftsparti, fram till 2022.

Blomgren säger att bortsett Centerpartiet, som under 70-talet var ett stort parti, har det rört sig om små partier med under tio procent av väljarstödet som har stått för kärnkraftsmotståndet.

– Men de har varit väldigt övertygade och har varit villiga att kompromissa väldigt mycket med all annan politik bara för att få igenom att få lägga ner kärnkraft. Och då har det funnits andra partier som har varit villiga att offra kärnkraften för att få detta lilla partis stöd på alla andra punkter.

Allmänheten mer positiv

Samtidigt har den stora allmänheten varit mer positiv än vad som speglats i politiken, påpekar Blomgren. Något som har kunnat ses i opinionsmätningar där stödet för kärnkraft har varit stort, med några få dippar efter kärnkraftsolyckor likt den i Tjernobyl.

I en mätning gjord av Novus från maj 2024 svarar 59 procent att de vill fortsätta använda kärnkraft och bygga ut den vid behov. 25 procent vill fortsätta använda de reaktorer som finns men inte bygga nya och bara 9 procent vill avveckla kärnkraften genom politiska beslut, enligt samma mätning.

– Det här är en politisk fråga men inte en fråga i de breda folklagren, säger Blomgren gällande avveckling.

Regeringens utredning

I augusti presenterade regeringens utredare Mats Dillén sin utredning om finansiering av ny kärnkraft på en pressträff tillsammans med finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

Enligt utredningen kommer en utbyggnad av kärnkraften att kosta omkring 400 miljarder kronor. Programmet omfattar då fyra till fem storskaliga reaktorer, som tillsammans kan producera 4 000–6 000 megawatt.

Läs även: Ny kärnkraftsplan: Miljardsatsning eller ekonomisk risk?

Utredningens förslag består av en modell med tre komponenter som ska utvärdera risker och finansieringsmöjligheter. En av komponenterna är statlig lånefinansiering som syftar till att staten ska låna ut 75 procent av konstruktionskostnader till producenten, medan 25 procent ska bestå av ägandekapital.

Jan Blomgren ser positivt på förslaget från Dilléns utredning.

– Den stora risken när du bygger kärnkraft är inte att grejerna inte fungerar tekniskt eller så. Den stora risken är politisk. I stort sett alla kärnkraftverk som har stängts i världen har [gjort det] efter politiska beslut, i mer eller mindre stor omfattning.

Risken med att bygga ett nytt kärnkraftverk är att efter att ha fått ett lån från banken och byggt färdigt anläggningen så tillträder en kärnkraftsfientlig regering som gör att man inte kan tjäna några pengar på kärnkraftverket, berättar Blomgren.

– Att komma undan den risken är det som den dillénska utredningen har tittat på. Och den lösning man har valt, nämligen att staten agerar bank, betyder att har vi en annan regering efter ett maktskifte så är det den regeringen som blir av med pengarna. Så det här är ett sätt att sätta press på politiken att inte ångra sig hela tiden.

Läs även: Harry Frank: Starta bygget av kärnkraften nu

Kortlivad dröm

En annan lösning som Blomgren ser framför sig är att stora brukare av el, exempelvis industriföretag, går samman för att bekosta ny kärnkraft.

– Därför att de har en annan incitamentsstruktur. De som redan äger elproduktion pressar sitt eget pris, det kanske inte är en jättebra affär.

Men om exempelvis stålverk och pappersbruk skulle gå samman och finansiera ett kärnkraftverk så måste inte kärnkraftverket gå med vinst, menar Blomgren.

– Det räcker med att det går runt om de på det viset får el till självkostnadspris som de kan använda för att förädla trä till papper och liknande. Då tjänar de mycket stålar i sin industriproduktion genom att de försäkrar sig om billig och stabil el.

Annars har Blomgrens stora förhoppning varit att den politiska stridsyxan vad gäller kärnkraft läggs ned.

– Drömmen vore att den politiska motsättningen försvann. Och den drömmen levde ju inte många timmar efter den dillénska utredningen, för då kom ju väsentligen alla oppositionspartier ut och sa att ”det här river vi upp om vi får makten”.

Läs även: Olovsson (S): Vi stoppar regeringens kärnkraftsplan