Den danske författaren Carsten Jensen är indignerad och fräser i DN (14/12) över vad han kallar ”förnuftsresistenta vaccinmotståndare”. Det är Per Svensson som har översatt flaskposten från grannlandet. Oklart varför. Nog hade det gått snabbare – och blivit bättre – om Svensson knåpat ihop något själv, han kan ju skriva.

Det danska lynnet är förvisso som gjort för att ryta ifrån. Det är sen gammalt. Men i en svensk debattkontext skorrar det i öronen. Vi är nog lite för nyktert nyanserade för att smälta en rant av dansk valör. Det blir för aggressivt, för mycket vi-och-dem. För många långsökta försök till humor, raljanta utropstecken och förtäckta hot.

För många öl på jobbet, helt enkelt.

Det är inte så vi finner konsensus i det här Lagomlandet. Det hade varit sympatiskt om någon hade talat om det för Carsten Jensen.

Hans text utgjuter sig således om förnuftsresistenta vaccinmotståndare, vaccinvägrare, vaccinskeptiker och antivaxxare. Totalt förekommer ordet sexton gånger i olika variationer. Det blir tröttsamt till slut. Alla vet ju att det går lika bra att vända på myntet och gnabbas om provaxxare, vaccinhetsare och vaxxister från vaxxikanstaten.

Men vad leder det till, förutom polarisering i debatten?

Läs även: ”Känsliga” 5–11-åringar erbjuds covid-vaccin från och med januari

Faktum är att polarisering är just vad Carsten Jensen förespråkar: intensifierad konflikt med dem som inte tagit vaccinet. Han sammanfattar sin ståndpunkt med orden: ”Just nu bor vi i en höstack. Ska vi då visa överseende mot dem som leker med tändstickor?”

Hans liknelse griper efter halmstrån.

För det första: låt oss komma ihåg att de som avstått vaccin alltjämt gör det med stöd i grundlagen. För det andra: att leka med tändstickor i en höstack är en korkad och medvetet destruktiv handling – och därtill en aktiv handling. De ovaccinerade är ju snarare passiva, det vill säga: de gör ingenting, trots samhällets uppmaningar om att agera.

Varför gör de på detta viset? Vissa är allmänt likgiltiga. Några lär vara rädda för sprutor och blod. Andra är unga och friska och ser inte poängen med att ta ett obestämt antal sprutor av främst solidariska skäl. Ytterligare andra har redan genomgått en covid-infektion, och kan därmed ha ett starkare skydd än de som vaccinerat sig, enligt en ny rapport från Danmarks motsvarighet till Folkhälsomyndigheten.

Slutligen finns det en grupp människor som saknar förtroende för det offentliga samhället – inklusive de stora läkemedelsbolagen. Det kan man tycka är konstigt. Men är det konstigare än att en ansenlig mängd människor avstår från att rösta när det är val?

Detta är demokratins dilemma.

Faktum är att det finns en tydlig korrelation mellan just valdeltagande och vaccintäckning, enligt en ny kartläggning från SCB. Att förvänta sig 100-procentig vaccintäckning under rådande omständigheter är knappast realistiskt.

Skorrandet från Jensen fortsätter. Utan att darra på manschetten går han således vidare genom att ställa vaccinvägrarna mot de färdigvaccinerade. Så här skriver han:

”Vaccinvägrarnas frihetskrav handlar bara om friheten att skada andra. Och ändå tycker de att deras mänskliga rättigheter kränks därför att de inte utan coronapass kan vistas i samma miljöer som de färdigvaccinerade”.

De färdigvaccinerade, finns de ens? Det är första gången jag hör ordet.

Professor Matti Sällberg, vaccinforskare vid Karolinska institutet och styrelseordförande i Svenska vaccinfabriken, säger att äldre och sköra kommer att få vaccin mot covid-19 minst en gång om året. Vad som gäller för den breda allmänheten är det ännu ingen som vet. Men att någon skulle vara färdigvaccinerad med två eller ens tre doser – det är det väl ingen människa som tror?

Läs även: Hallengren (S): Nu införs krav på vaccinationsbevis för nordiska resenärer – fler åtgärder på gång

Det är viktigt att välja sina ord och metaforer noggrant. Speciellt i vetenskapliga frågor. Annars är risken stor att förtroendet får sig en törn. Och just förtroende är ett nyckelord när man ska genomföra en global massvaccineringskampanj.

Enligt Medieakademins årliga undersökning, Förtroendebarometern, är det 41 procent som har mycket eller ganska stort förtroende för Astra Zeneca. Det betyder att 59 procent inte har det – och då har ändå Astra Zeneca svenska rötter. Undrar vad motsvarande förtroende är för utländska läkemedelsbolag?

Värt att notera är att undersökningen gjordes innan Folkhälsomyndigheten stoppade Astras vaccin på grund av misstänkta allvarliga biverkningar. Hur förtroendet för Astra Zeneca påverkats av vaccinstoppet får vi se i nästa års undersökning.

Notera också att deltagarfrekvensen i medieakademins undersökning ligger på 42,6 procent. En majoritet av alla tillfrågade har alltså avstått från att medverka. Inom denna grupp finns sannolikt de som har lägst förtroende för olika institutioner, de som inte vill svara på frågor.

Läs även: FHM: Vaccinskyddet mot lindrig sjukdom minskar

Trots detta har över 81,1 procent av Sveriges befolkning över tolv år fått två vaccindoser. Vi tar det igen: 81,1 procent. Det är ingen liten siffra. Tvärtom bör det betraktas som en framgång, en bragd. Något att vara stolta över och fira, istället för att med slarvig retorik hetsa mot individuella vårdval.

Men snälla – vaccinerade som ovaccinerade – fira jul försiktigt och kom ihåg att stanna hemma vid sjukdom. Den ökade polariseringen till trots verkar omikron göra jämförelsevis lite skillnad på folk och folk.

Jonathan Kärre
Fristående skribent