Att KD i Stockholm vill anställa en slöseriombudsman i staden är något som Nike Örbrink tidigare har berättat om för Mitt i.

Till Bulletin säger hon att man vill få en total översyn av stadens utgifter och vad man får för nytta av de skatteintäkter som kommer in.

– Vi har en budget i Stockholm på närmare 70 miljarder och vi måste få kontroll över vart de pengarna går. Hur mycket läggs på kommunikation? Finns det saker man kan effektivisera? säger hon.

Tillfällig tjänst

Örbrink poängterar att funktionen är tänkt att vara tillfällig på ett till två år och inte bli en permanent del av stadens byråkrati.

– Vi har ju, som ett exempel, elva miljö- och klimatsamordnare som kostar ungefär tio miljoner. Det är ju väldigt lätt att man tycker att en fråga är viktigt och då anställer man en person med den titeln. Det är inte nödvändigtvis så att det också uppnår de målen som man vill.

När du säger tillfällig, hade ni tänkt er det som en engångsgrej eller att man med återkommande och jämna mellanrum ska [tillsätta] en sådan här tjänst?

– Funkar det bra och och det får bra resultat så får det gärna återkomma lite då och då.

Hon säger att när kommunen lägger en budget så utgår man i första hand från budgeten året dessförinnan.

– Om man inte tittar på vad alla pengar har gått [till], så kan man egentligen bara besluta om att skjuta till mer pengar eller ta bort pengar.

– Det är väldigt sällan i synnerhet S-styret i Stockholm nu väljer att ta bort pengar, tillägger hon.

Pekar ut kommunikationssidan

På frågan vad hon tror är det största skatteslöseriet i Stockholm idag svarar Örbrink:

– Jag tror att det sker väldigt mycket på kommunikationssidan. Alltså poddar, merchandise.

Läs även: Ministern: ”Svulstig kommunikation är inte att fokusera på kärnuppgifterna”

Hon säger att partiet inte har lyckats få ut totala siffror på vad de kommunala bolagen spenderar på den punkten och menar att det i sig är ”ganska oroväckande”.

– Sedan tror jag att ganska mycket [slöseri] sker ute på stadsdelsnämndsnivå och olika tillfälliga projekt. Ett exempel är nu på Sergels torg där man har beviljat över en halv miljon kronor för att måla nya framsidor på sju stycken trälådor som står där, som man motiverar som en trygghetsinsats.

”Varje krona spelar roll”

Enligt Örbrink är det svårt att fastslå hur mycket pengar kommunen hade kunnat tjäna in med en slöseriombudsman vid rodret. Detta eftersom det idag är svårt att få ut siffor på vad olika saker kostar, enligt henne.

– Men jag tycker att en intressant jämförelse är de här trygghetsinvesteringarna på över 660 000 kronor som går till de här sju nya framsidorna på ett par lådor på Sergels torg. För motsvarande summa hade man kunnat ha ytterligare en heltidsanställd ordningsvakt i Stockholm stad, men det har man beslutat att dra ner på med 93 procent istället.

– Varje krona spelar roll och i synnerhet om man som S-styret gör: höjer skatten för andra året i rad och alltså vill ha mer pengar.

S: ”Förväntar mig att de gör det”

Anders Österberg (S), tillförordnat finansborgarråd i Stockholm, säger till Mitt i att Kristdemokraternas vilja att ta kontroll över skattemedel i staden är välkommen. Han menar dock att ett arbete redan är pågående.

– Det stora läckaget är välfärdsbrottslighet. Vi arbetar för att ta tillbaka kontrollen över välfärden. Här skulle jag vilja se ett större engagemang från KD, säger han till tidningen.

Enligt honom är det viktigt att ha koll på var stadens pengar hamnar någonstans och att man löpande gör utredningar och effektiviserar. På frågan om man kan lita på att kommunala bolag och förvaltningar gör det idag svarar han:

– Jag förväntar mig att de gör det utifrån att de har det uppdraget.

Inspirationskällan

Frågan om skatteslöseri har blivit alltmer aktuell om sistone, både i Sverige och internationellt.

I USA har president Donald Trumps kommission Department of Government Efficiency (DOGE), under ledning av Elon Musk, börjat driva igenom omfattande förändringar i den amerikanska statsförvaltningen i syfte att effektivisera den och spara skattepengar. Och i Argentina har den libertarianske presidenten Javier Milei gjort det till sin främsta uppgift att kapa statens utgifter.

Även i Sverige har Slöseriombudsmannen, en funktion som drivs av organisationen Skattebetalarna och som nu leds av Philip Syrén, fått mycket uppmärksamhet i sociala medier genom sina granskningar av vad skattepengar går till.

Nike Örbrink säger dock att hon främst drar inspiration från civilministern tillika partikollegan Erik Slottner (KD). Hon pekar på dennes arbete för att effektivisera statsförvaltningen och hur han gett flera myndigheter i uppdrag att redovisa kostnader och motiv för sina kommunikationsinsatser.

– Det förvånar mig att kommunpolitiker inte gör det heller. Jag är ganska trött på att höra socialdemokratiska kommunpolitiker säga att regeringen inte skjuter till tillräckligt mycket pengar till kommunerna, men så klarar man själva inte av att kavla upp ärmarna och se över vad man faktiskt lägger pengar på, säger hon.

Läs även: Ministerns mål: Så mycket ska antalet myndigheter kapas