Den engelska utgåvan av romanen Borta med vinden, skriven av författarinnan Margaret Mitchell, får ett nytt förord. I en nyutgåva av den klassiska boken kommer en sida att ägnas åt att varna för bokens rasistiska innehåll – detta eftersom handlingen genomgående utspelar sig i sydstaterna under det amerikanska inbördeskriget.
En engelsk nyutgåva av den klassiska romanen Borta med vinden kommer att innehålla ett nytt förord. Förordet, skrivet av den brittiska författaren Philippa Gregory, kommer att ha som huvudfokus att informera läsaren om bokens rasistiska innehåll, skriver The Telegraph.
Gregory, som bland annat står bakom succéböckerna Den andra systern Boleyn och Den vita drottningen skriver bland annat att boken ”försvarar rasism, förhärligar vit överhöghet och för fram slavägarnas syn på den amerikanska söderns historia”.
Förlaget Pan Macmillan menar att man inte velat, och har inte heller genomfört, några ändringar i själva romanen, detta för att man inte vill underminera autenticiteten i texten. Förlaget väljer dock att påpeka att man inte står bakom framställningen av svarta människor som underordnade.
Förlaget understryker även att man valde Philippa Gregory som förordsförfattare eftersom man inte ville att ”en person med minoritetsbakgrund skulle behöva ta ansvar för att utbilda majoriteten”.
Streamingtjänsten HBO, som har filmatiseringen av romanen i sin katalog, plockade ner filmen för att lägga till text liknande den som nu kommer att finnas i de nyutgivna böckerna.
Romanen och filmen
Romanen utspelar sig i sydstaterna under det amerikanska inbördeskriget. Huvudkaraktärerna har alla någon form av koppling till bomullsplantager, och boken har ständigt varit omdebatterad för dess positiva och romantiska gestaltning av sydstaternas slaveri.
Borta med vinden utkom 1936 och blev genast en succé. Tre år senare filmatiserades romanen med stjärnskådespelarna Vivien Leigh och Clark Gable i huvudrollerna. Filmen har än i dag rekord sett till de höga tittarsiffrorna, och vann bland annat 13 Oscarsstatyetter.
Skådespelerskan Hatty McDaniel belönades med en statyett för sin roll som hushållerskan Mammy, och blev därmed den första afroamerikanen att prisas på galan.
Vid prisutdelningen var McDaniel dock segregerad från de övriga nominerade, då hotellet där galan genomfördes hade en strikt policy mot att ha svarta personer i lokalerna.
