Regeringen föreslår ett heltidskrav på aktiviteter för försörjningsstödstagare från och med 1 juli. Socialförvaltningen Sydväst i Göteborg förbereder för fullt – men saknar fortfarande en tredjedel av de platser som behövs. – Den absoluta majoriteten vill inget hellre än att bli självförsörjande, säger avdelningschef Jörgen Larzon till Bulletin.
När regeringen förra veckan lade fram sin sista proposition i bidragsreformen var aktivitetskravet ett av de mest konkreta förslagen: den som fått försörjningsstöd i minst tre månader i rad ska delta på heltid i aktiviteter som syftar till arbete, språk eller jobbsökande. Kommunerna föreslås få ansvaret att tillhandahålla dessa aktiviteter – redan från 1 juli i år.
Socialförvaltningen Sydväst i Göteborg, som sedan länge arbetar aktivt med arbetsmarknadsinsatser för försörjningsstödstagare, räknar med att behöva mellan 1 800 och 2 000 rullande aktivitetsplatser om förslaget går igenom. En tredjedel av dem saknas fortfarande.
– Vi förbereder för fullt, säger Jörgen Larzon, avdelningschef på socialförvaltningen Sydväst i Göteborgs stad.
Förvaltningen har sedan tidigare fyra kommunala kompetenscenter som tar emot personer med försörjningsstöd och anvisar dem till aktiviteter anpassade efter deras förutsättningar. Därutöver finns insatser riktade mot personer med missbruksproblematik och psykisk ohälsa. Förvaltningen ska möta representanter från civilsamhället – bland annat Stadsmissionen och studieförbund – för att se hur de kan bidra med ytterligare platser.
Aktivitetskravet är egentligen inte helt nytt, påpekar Larzon. Redan i dag finns möjlighet att kravställa att en person med försörjningsstöd deltar i en aktivitet.
– Det här blir kanske en helt annan tydlighet från lagstiftarens sida. Socialtjänstlagen har sedan länge inneburit möjlighet till anvisning till och kravställande om aktivitet, säger han.
Ohälsa pekas ut som största utmaning
Den största utmaningen med reformen är enligt Larzon inte platserna i sig, utan de personer som har en pågående ohälsa.
– Primärvården är väldigt belastad. Den tid de har att samverka med oss är relativt liten. Vi behöver kunna jobba tillsammans med läkare och se hur vi gör det möjligt för den här personen att komma vidare, säger han.
Han lyfter också begreppet ”passiv sjukskrivning” – där det saknas en aktiv rehabiliteringsplan – som en del av problematiken. I sådana fall måste socialtjänsten väga aktivitetskravet mot vad som faktiskt är rimligt för individen.
Förvaltningen har sedan tre år ett bedömningsinstrument som används för att avgöra vilka personer som ska ingå i aktivitetskravet och vilka som ska undantas. Undantag gäller bland annat vid sjukskrivning, aktivt beroende eller andra särskilda omständigheter.
– Vi måste alltid göra en nödprövning. Någon ska inte lida nöd även om de tackar nej, säger Larzon.
”En minoritet gömmer sig bakom bidraget”
Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) har sagt att reformen ska stärka drivkrafterna till egen försörjning. Larzon, som arbetat inom kommunal socialtjänst sedan 1998, delar inte exakt samma bild som ministern.
– Den absoluta majoriteten vill inget hellre än att komma ut och bli självförsörjande. Det är en minoritet som i så fall gömmer sig bakom bidraget, säger han.
Han pekar i stället på glappet mellan individen och arbetsmarknadens krav som det verkliga problemet – och konstaterar att kraven även på enklare servicejobb har höjts över tid.
– Om du har befunnit dig utanför arbetsmarknaden en tid faller motivationen. Dina möjligheter att komma tillbaka halveras efter tre månaders sjukskrivning. Därför är det otroligt viktigt att de insatser vi ger håller kvalitet, säger han.
Inom förvaltningen har 70 procent av försörjningsstödstagarna haft stöd i tio månader eller längre, uppger Larzon.
Bulletin har sökt arbetsmarknadsminister Johan Britz för kommentar.
Stora familjer påverkas
En annan del av bidragsreformen rör försörjningsstödet för stora familjer. Regeringen föreslår att stödet ska trappas ned från och med det fjärde barnet – ett förslag som meddelades tidigare i veckan.
Inom socialförvaltningen Sydväst utgör barnfamiljer med fyra barn eller fler 3 procent av de aktuella hushållen – totalt 42 stycken. Men för de familjer det berör kommer förslaget att ha en reell betydelse.
– Ofta handlar det om att kvinnan påbörjat SFI-studier, men att processen bryts när familjen växer och hon stannar hemma med barnen. Man kommer helt enkelt inte igång med språket och vägen in på arbetsmarknaden, säger han.
Reformen innebär också att kommunerna inte längre ska kunna göra lokala, generella påslag på försörjningsstödet – något förvaltningen tidigare gjort, bland annat genom extra bidrag till barnfamiljer under sommaren.
Regeringen och SKR har ingått en överenskommelse på 5 miljoner kronor för att stödja kommunernas implementering av aktivitetskravet under 2026. Larzon är tveksam till om det räcker, men noterar att det troligen rör sig om stöd till metodutveckling snarare än direkt finansiering av insatser.
