På Salsberget i Bjurholm vill ett tyskt företag bygga en vindkraftpark med ett 20-tal verk med uppemot 300 meters höjd. Men om kommunen inte får rätt till betydande ersättning säger kommunalrådet nej.

– I dagsläget är ersättningen vi får till kommunerna för liten, säger kommunalrådet i Bjurholm, Christina Lidström (M), till SVT.

Hennes krav är en ”betydande ersättning”:

– Så att vi kan bygga vår infrastruktur. För i dagsläget behöver vi pengar för att fortsätta bygga kommunen.

SVT har gjort en enkätundersökning bland Västerbottens läns kommunalråd. Den visar att de flesta är positiva till vindkraftsparker i deras kommuner. Men nio av femton tillfrågade kräver/vill i varierande grad också att kommunerna i framtiden ska få bättre betalt för etableringar.

Roland Sjögren (KD) är kommunalråd i Lycksele. Han vill att ersättningarna ska bli uppemot 30 gånger högre än idag.

– Kan vara både genom fastighetsskatt men också genom ökat lokalt engagemang från vindkraftsföretagen, säger han till SVT.

Kommunernas krav ökar i takt med utbyggnad

Den här ståndpunkten finns spridd bland kommuner över hela Sverige och har växt sig starkare i takt med att utbyggnaden av vindkraft ökat.

Så här sa till exempel kommunalrådet i Strömsund, Susanne Hansson (S), till SVT i november 2021:

– Vi har ju idag en ersättning på 0,2 procent av bruttointäkterna från vindkraftsparkerna. Om vi tittar på Finland som ett exempel så har de ju en intäkt på mellan 2,5 och 3 procent. Det är betydligt mer än vad vi får för ingreppet som vindkraftsparkerna utgör.

Centerpartisten och före detta riksdagspolitikern Håkan Larsson på Rödön i Krokoms kommun har varit engagerad i frågan om ekonomisk ersättning till de kraftproducerande kommunerna i Sverige under lång tid.

Idag är han aktiv i Föreningen Sveriges Vatten- och Vindkraftkommuner och Regioner (FSV) och skulle gärna också se att Sverige tar efter det norska systemet.

– Det jag är mest upprörd över är att fastighetsskatten i Sverige går till staten, inte de kommuner där vatten- och vindkraft finns, säger han till SVT.

Projektledare: ”Det blir för dyrt!”

Nu är en ny utredning, ”Utredningen om stärkta incitament för utbyggd vindkraft” (SOU 2022:03), på väg att föreslå hur ersättningen till kommunerna ska se ut i Sverige. Den presenteras 31 mars.

I mitten av februari publicerade Dagens Industri en artikel med det påstådda innehållet i utredningen. En projektledare för en vindkraftpark sa spontant efter att han läst artikeln:

– Det blir för dyrt! Då kan Sverige säga hejdå till fortsatt vindkraftsutbyggnad.

I dag betalar en ägare till en vindpark i genomsnitt strax över 1,5 procent av omsättningen i fastighetsskatt och i förekommande fall ersättning till närområdet, enligt Dagens Industri.

Om utredningens påstådda förslag skulle bli verklighet innebär det fördubblade kostnader för landbaserad vindkraft, till fyra procent:

Det är oklart om den nya utredningen även tar upp det omdebatterade kommunala vetot, som innebär att kommunerna kan säga nej till vindkraftsparker utan att beslutet kan överklagas.

Det kommunala vetot har stoppat många vindkraftsparker och ses av projektörerna som ett av de största hindren för utbyggnaden av vindkraft.

I juni förra året sa riksdagen nej till den dåvarande regeringens förslag om att kommuner ska ta ställning för eller emot vindkraftsanläggningar i ett tidigare skede och utifrån ett annat underlag än vad som sker i dag.

Läs även: Svensk kärnkraft går mot ljusare tider – ”Sett ett jätteintresse”