Facebook noscript imageKommunikatörtäta Skellefteå: ”Ser yrkesgruppen som nödvändig”
Nyheter
Kommunikatörtäta Skellefteå: ”Ser yrkesgruppen som nödvändig”
Skellefteå kommunhus. Foto: Pontus Lundahl/TT
Skellefteå kommunhus. Foto: Pontus Lundahl/TT

Skellefteå kommun anställde nyligen en ”demokratiutvecklare” som fick bestämma lön, titel och arbetsuppgifter hos sin nya arbetsgivare. Tidigare har kommunen anställt en demokratilots och utöver det finns 14 kommunikatörer, 6 kommunikationsstrateger och 1 kommunikationsassistent på lönelistan. ”Kommunen ser yrkesgruppen som nödvändig”, skriver kommunens pressansvarig till Bulletin angående kommunikatörerna.

Philip Bärring, 29, var den som till slut fick Skellefteå kommuns utannonserade tjänst ”Ett jobb utan gränser”, där de sökande hade friheten att själva bestämma lön, titel och arbetsuppgifter. Enligt kommunen fick man in 535 ansökningar.

Gensvaret för tjänsten har varit över förväntan och bidragit till att fler fått upp ögonen för Skellefteå kommun som möjlig arbetsgivare, säger personalnämndens ordförande och kommunstyrelsens vice ordförande Evelina Fahlesson (S) i ett pressmeddelande.

– Att det blev just en demokratiutvecklare känns också glädjande då det kommer betyda att vi beslutsfattare och även tjänstepersoner kan stärka relationen till våra invånare. Något som känns särskilt aktuellt i och med den samhällsomvandling vi befinner oss i, fortsätter hon.

Läs även: Ministern: ”Svulstig kommunikation är inte att fokusera på kärnuppgifterna”

Den uppmärksammade tjänsten är en tillsvidareanställning och innefattar sex månaders provanställning. Philip Bärring kommer att tillträda tjänsten den 10 mars och berättar själv om sitt löneanspråk och arbetsroll för TT.

– Jag gav ett anspråk på 37 000 till 43 000 kronor. Och kommunen erbjöd 40 000 kronor. Det var en summa jag kände mig bekväm med och det kändes ganska normalt. För mig är det viktigaste att jag får jobba med något som känns viktigt, säger han till nyhetsbyrån.

TT: Vilka arbetsuppgifter har du tillskrivit dig själv?

– Att jobba med medborgarråd. Det är en metod där ett råd som speglar samhället ska få vara delaktigt i beslutsfattningen för att minska avståndet mellan politiska beslut och befolkningen.

Philip Bärring, 29. Foto: Skellefteå kommun

Kritiken: ”Demokratin blir inte bättre”

Alla är emellertid inte lika nöjda med beslutet att anställa en ”demokratiutvecklare”.

– Demokratin blir inte bättre bara för att man låter byråkratin växa, snarare tvärtom. Det här är inte vad Skellefteborna behöver, vi måste se till att pengarna används där de gör verklig nytta, säger Andreas Löwenhöök (M), oppositionsråd i Skellefteå, till Megafonen.

Dessutom pekar Löwenhöök på att kommunen sedan tidigare anställt en demokratilots som jobbar med invånardialog.

I sociala medier är det flera som reagerar på kampanjen och anställningen av demokratiutvecklaren. Däribland Slöseriombudsmannen Philip Syrén på Skattebetalarnas förening som på X listar uppgifter om hur många anställda inom Skellefteå kommun som jobbar med kommunikation eller information.

Kommunen: Felaktiga uppgifter

Två dagar efter att Bulletin har mejlat frågor om hur många som jobbar med kommunikation och information i kommunen svarar Agnetha Boström, pressansvarig vid Skellefteå kommun, att det har publicerats felaktiga uppgifter angående antalet anställda kommunikatörer.

”Philip Syrén som kallar sig ’Slöseriombudsmannen’ presenterar i den skärmdump (se X-inlägg ovan) som ni bifogade uppgifter som gör gällande att kommunen har totalt 35 kommunikatörer. Den korrekta siffran är 14 kommunikatörer, 6 kommunikationsstrateger och 1 kommunikationsassistent, i en kommun med cirka 8 500 anställda”, skriver hon och fortsätter:

”Missförståndet är helt och hållet Skellefteå kommuns ansvar, och kan nog förklaras med just det faktum att någon kommunikatör inte var inblandad vid utlämningen av de här uppgifterna, och därför inte kunde ge korrekt kompletterande information kring det underlag som lämnades ut.

”Differensen i antal grundar sig på vilka sökord som används och i detta fall användes en kombination av sökord. Det betyder att även till exempel tre anställda som arbetar med teckenspråkstolkning i skolor, vikarier, administratörer och ett antal som ingår i ett särskilt tidsbegränsat projekt, har räknats in i kategorin ’kommunikatörer’.”

Utläser kritik

I ett senare mejl skriver Boström att kulturinformatörer, informationscontroller, informationsutvecklare och informationssamordnare inte jobbar som kommunikatörer. Någon informationschef finns enligt henne inte på kommunen och kommunikationschefen räknas inte in bland de kommunikatörer hon tidigare har räknat upp.

”Att chefsroller som till exempel kommunikationschef skulle ingå i begreppet kommunikatör har aldrig fallit oss in då detta är en självklar chefsroll i en kommun. Vi har en kommunikationschef, men vi har ingen informationschef. Däremot har vi en enhetschef för kommunikatörerna, som leder och fördelar arbetet.

”Eftersom vi är finsk och samisk förvaltningskommun har vi också en tjänst som informationssamordnare. Denne arbetar inte som kommunikatör utan samordnar våra minoritetsfrågor, något vi enligt lag behöver uppfylla.

”Kulturinformatörerna arbetar med administration och ibland med värdskap under till exempel utställningsperioder i konsthallen. (Det här en titel som kommer att förändras.)

”Informationscontrollern gör kartläggningar och tillämpar relevanta regelverk för hur information ska sparas, gallras eller bevaras, kopplat mot arkiv. Stödjer också respektive verksamhet att ta fram dokumenthanterings- och informationshanteringsplaner som nämnd tar beslut om.

”Det finns en informationsutvecklare vid socialkontoret som bland annat jobbar med att säkra fungerande dokumenthantering, men också med arkivfrågor, bokning av utbildningar samt med att ta fram webbutbildningar.”

Huruvida rollen som pressansvarig ingår bland de 14 kommunikatörer, 6 kommunikationsstrateger och 1 kommunikationsassistent som Boström räknar upp framgår inte. Bulletin har ställt en fråga om detta men inte fått något svar.

Varför är det så många anställda som jobbar med kommunikation och information i Skellefteå kommun?

”Det är inte Skellefteå kommuns uppfattning att det är så många, snarare syns ett ökande behov av yrkeskåren i ett samhälle där varje medborgare kräver snabb och lättillgänglig information som dessutom ska vara korrekt. Det är en utmaning i sig i en så komplex organisation som en kommun som spänner över många verksamhetsområden.

”Av frågan kan utläsas en kritik som särskilt yrkesgruppen kommunikatörer får utstå för att den framställs som onödig, samtidigt som kommunen ser yrkesgruppen som nödvändig - inte minst mot bakgrund av den samhällsomvandling kommunen befinner sig i.”

”Inga planer att anställa fler”

Enligt Boström handlar det bland annat om att hantera stora informationsflöden för att underlätta invånarnas tillgång till förståeliga politiska beslut och möjlighet att ge synpunkter, vara delaktiga i och utveckla den lokala demokratin. Samt att kunna tillhandahålla allmänna handlingar som allmänheten har rätt till enligt Tryckfrihetsförordningen.

”Kommunikatörens roll att säkerställa korrekt information är viktig i en alltmer komplex samhällsstruktur där desinformation lätt får fäste, och har en unik kompetens att inom kommunen överbrygga och tydliggöra de många verksamheternas olika perspektiv.”

Planerar ni att anställa ännu fler kommunikatörer i Skellefteå kommun?

”Det finns inga planer att anställa fler kommunikatörer även om behoven i verksamheterna är stora och Skellefteå är en tillväxtkommun.”

Texten har uppdaterats efter ytterligare mejlsvar från Skellefteås pressansvarig.

Läs även: Regeringen: Myndigheterna ska redovisa kostnad för kommunikation

Oliver Dagnå

Redaktionschef
Tips mottages gärna!
oliver@bulletin.nu