År 2023 väntar lågkonjunktur, meddelar Konjunkturinstitutet i sin prognos. Utsikterna för framtiden har blivit dystrare under sommaren. På grund av brist på gas i Europa ser det ut att bli rekordhöga energipriser i vinter, samtidigt som KPIF-inflationen kommer att närma sig tio procent.

Hög inflation, stigande räntor och fallande tillgångspriser kommer att pressa hushållen och orsaka att konsumtionen går ner, vilket slutligen leder svensk ekonomi in i en lågkonjunktur nästa år.

– Trots att de mätmetoder vi använder visar på en hyfsat mild lågkonjunktur, så är läget potentiellt väldigt allvarligt eftersom vi har en så otroligt hög inflation. Vilket vi inte haft på decennier, säger Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet, till Bulletin.

Allra allvarligast för hushållen

Än så länge är det för tidigt att avgöra hur Sverige kommer att påverkas av lågkonjunkturen. Däremot säger konjunkturinstitutet att lågkonjunkturen kommer att slå allra hårdast mot hushållen.

Potentiellt kan det bli ett ännu värre scenario än man räknar med just nu, om inflationen fortsätter.

– Läget är allvarligt för hushållen eftersom de kommer att få försvagad köpkraft. Det är såklart väldigt stora risker med den höga inflationen att det tvingar hushållen att dra ner sin konsumtion ännu mer, eller att riksbanken måste höja räntan ännu mer för att få bukt med inflationen. Då kan vi få en mycket djupare lågkonjunktur än vad vi har i vårt scenario just nu.

Hur länge Sverige kommer att befinna sig i en lågkonjunktur är även det något som är oklart, även om effekterna antagligen blir mest påtagliga 2023. Det Albin Kainelainen kan säga är att lågkonjunkturen kommer att vara i minst två år.

– Vi kommer att befinna oss i en lågkonjunktur 2023 och 2024. Men det är framför allt 2023 som det kommer att vara mest märkbart.

Finanskrisen 2008

Efter den globala finanskrisen 2008, den värsta världen upplevt sedan den stora depressionen på 1930-talet, upplevde Sverige en lågkonjunktur som varade i flera år.
I dagsläget kan man räkna med att den konjunkturnedgång Sverige förväntas gå igenom kommer att räknas som mild jämfört med finanskrisen 2008, berättar Kainelainen.

– Men den slår hårt mot hushållen. Folks upplevelse av den här lågkonjunkturen kan därför vara att den är värre än vad den var efter finanskrisen.

Vad kan Sverige göra?

Sveriges situation skiljer sig dock inte mycket jämfört med övriga världen. Det blir därför betydligt svårare att agera för att skyndsamt ta sig ur lågkonjunkturen.

– Det är väldigt svårt eftersom den höga inflationen är ett globalt problem. Så det blir svårt för Sverige att ensamt ta sig ur det här. Men självklart måste vi sköta vår inhemska politik och struktur. Men det är väldigt svårt att göra något på kort sikt för att få ner inflationen.

Just de stegrade energipriserna, en följd av att världen abrupt slutade luta sig mot Rysslands gas, har blivit en starkt drivande faktor när det kommer till inflationen.

– Exempelvis med energipriserna. Vi skulle behöva få mer energiproduktion, men det är ju väldigt svårt att se att det skulle uppstå på några månaders sikt.

Läs även: Gästkrönika: Att rösta som utlandssvensk – en guide i snårskogen