Den svenska ekonomin är på väg rakt in i en lågkonjunktur på grund av den höga inflationen. Riksbanken ställs därmed inför en svår balansakt – att höja räntan ”lagom” mycket.
I och med den snabbt ökande inflationen – 7,2 procent i maj – kombinerad med räntehöjningar, fallande börser och lägre bostadspriser är hushållen alltmer pessimistiska om framtiden, säger Konjunkturinstitutet, KI, i sin senaste prognos. De har allt mindre kvar i plånboken vid månadens slut och lågkonjunkturen är ett faktum.
”Den sammantagna bedömningen är att konjunkturutsikterna för svensk del har försvagats påtagligt den senaste tiden. Den svenska ekonomin bedöms nu vara på väg in i en lågkonjunktur”, säger KI.
KI förutspår att den svenska ekonomin kommer att bromsa in ordentligt under både 2022 och 2023, med en tillväxt på 1,9 respektive 1,2 procent, jämfört med 5,1 procent förra året.
Riksbanken ställs därmed inför ett dilemma. Om styrräntan höjs för lite kommer inflationen att fortsätta öka. Om styrräntan höjs för mycket blir lågkonjunkturen ännu djupare.
Riksbanken höjde styrräntan till 0,25 procent i april efter nästan åtta år av noll- och minusräntor. Analytiker förväntar sig en dubbelhöjning till 0,75 procent i juni, följt av ytterligare höjningar under hösten. KI förutspår att styrräntan kommer att ligga på 1,50 procent vid årets slut.
Inflationen förväntas uppnå 7,4 procent i år, trots Riksbankens räntehöjningar, innan den faller tillbaka till 4,6 procent nästa år.
Näringslivet är trots inflationen och de högre räntorna optimistiska. ”Välfyllda orderböcker och ett relativt gott vinstläge gör att optimismen fortfarande är utbredd i näringslivet”, skriver KI.
Arbetslösheten förväntas ligga kvar runt 7,5 procent mellan 2022 och 2024, enligt KI. Sverige ligger för närvarande i topp fyra inom EU avseende arbetslösheten, visar Eurostats siffror för april. Enbart Grekland, Spanien och Italien har en högre andel arbetslösa.
Läs även: Tillväxten tappar fart i Sverige – minskad konsumtion och ökad import
