Kontantinsatsen sänks när regeringen ändrar bolånen

Regeringen går vidare med förändringar av bolånereglerna som syftar till att sänka trösklarna till bostadsmarknaden. Förslaget ska läggas fram som proposition i februari och är planerat att träda i kraft den 1 april 2026, rapporterar EFN.

Flera bedömare ser en risk för att ökade lånemöjligheter leder till stigande bostadspriser. När fler hushåll får råd att köpa kan efterfrågan öka snabbare än utbudet, vilket i sin tur kan pressa upp priserna och delvis neutralisera effekten av lättnaderna.

Regeländringar i flera led

En central del av förslaget är att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens värde.

Det innebär att kravet på kontantinsats sänks från 15 till 10 procent.

Samtidigt tas det skärpta amorteringskravet bort, vilket tidigare innebar ytterligare amortering för hushåll med lån som överstiger 450 procent av bruttoinkomsten.

De ordinarie amorteringskraven behålls.

Lån som motsvarar 50 till 70 procent av bostadens värde ska fortsatt amorteras med 1 procent per år, medan lån över 70 procent ska amorteras med 2 procent.

Därutöver begränsas möjligheten till tilläggsbelåning till 80 procent av bostadens marknadsvärde och en generell princip införs om att alla bolån ska amorteras.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman säger att reformen är avsedd att underlätta för hushåll som haft svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.

– Vi har goda nyheter för Sveriges barnfamiljer och unga som ska in på bostadsmarknaden, säger han till EFN.

SEB:s privatekonom Américo Fernández bedömer att prisutvecklingen är svår att förutse.
– Bostadspriserna kanske stiger så mycket att det ändå inte spelar någon roll, säger han till TT.

Han tillägger att en kraftig och snabb uppgång inte är huvudscenariot.

– Om vi får en ketchupeffekt och priserna rusar är det bra för de som redan äger, men inte lika kul för dem som vill köpa, säger Fernández.