Två personer har den senaste tiden kommit på att de vill bränna en torah utanför Israels ambassad som svar på Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad. Det vore en hädelse, men i Sverige är det tillåtet att häda, så elda på bara!
Personligen tycker jag inte att det är en bra idé att bränna böcker, oavsett deras innehåll. Falstaff, Fakirs ironiska ord i En hvar sin egen professor eller allt menskligt vetande i sammandrag (1894) tar jag på allvar:
Flitigt läsa gör dig klok
Derför läs hvarenda bok.
Att läsa varenda bok är en omöjlighet, men läsande gör en verkligen klok. Med ett uppövat kritiskt sinne kan man läsa också litteratur som man ogillar, som propagerar för avskyvärda åsikter. Få saker ger en lika goda argument som att man förstår hur ens fiende tänker.
Heinrich Heines ord i tragedin Almanzor (1823) att där man bränner böcker bränner man till slut också människor har visat sig vara profetiska. Bland det första nazisterna gjorde efter maktövertagandet 1933 var just att bränna böcker och mindre än ett årtionde senare brändes som bekant miljoner människor.
Men det är skillnad på en statligt sanktionerad massbränning av böcker och på en enskild människas brännande. Samma polismakt som ger Rasmus Paludan beskydd när han vill elda koranen skulle givetvis förhindra honom om han fick för sig att elda människor. Paludan vill skymfa islam och muslimer och han lyckas med det. Efter bränningen framför turkiska ambassaden har hans eldande blivit en internationell nyhet. Och givetvis finns det i ett sådant läge alltid några som vill lägga skulden på judar.
Inte mindre än två personer har offentliggjort att de vill bränna en ”torah” framför israeliska ambassaden. Man kan fråga sig varför, vad torah och Israel har med saken att göra, men då förstår man inte hur antisemitism fungerar. Judar har alltid med saken att göra. Om ingen tydlig koppling finns uppfinner man kopplingen. Så säger den ene av brännarna, den egyptiske i Sverige bosatte författaren Khaled El-Hawari, att han hört ”på många olika sätt” att Rasmus Paludan skulle vara jude. Ja, man hör så mycket, men man behöver ju inte tro på allt om man inte vill.
Lika dimmiga begrepp har brännarna om vad torah är, vilket dock beror på att ordet kan ha flera olika innebörder. Torah är å ena sidan ett samlingsnamn för all judisk teologi. Å andra sidan betyder en torah den hebreiska originaltexten för de fem Moseböckerna skriven för hand på pergament. Det tar ungefär ett år att plita ner den texten efter alla konstens regler. Den som gör det ska givetvis kunna försörja sig, så för att köpa en torah får du räkna med att betala en årslön plus materialkostnaderna. Pergament gjort för hand är inte gratis och när pergamentstyckena sytts samman monteras de på två trästavar så att texten går att rulla. Bokrullen kläs sedan i ett täcke som brukar vara gjort av sammet med broderier på och förses sedan med dekorationer i silver. Så en torahrulle kostar minst 400 000 kronor. Att elda upp en torah är alltså en rejäl kapitalförstöring.
Det har givetvis inte El-Hawari tänkt att göra. Han talar om att han har en inbunden torah hemma i bokhyllan, som han tänker elda. Så de internationella medier och den israeliska ambassaden i Stockholm som hört talas om att en torahrulle ska brännas kan slappna av. Det var aldrig ens planer på det.
Religiösa judar behandlar även tryckta torah-böcker med vördnad, men El-Hawari har givetvis full rätt att göra det andra ser som hädelse. Låt honom elda på!
Rasmus Paludan ville provocera med sina koranbränningar och resultatet blev som bekant kravaller eller upplopp, där sten kastades på polisen och där polisbilar brändes. Om El-Hawari tror att hans torahbränning kommer att leda till samma resultat lär han bli grundligt besviken. Han har också talat om att bränna en bibel. Låt honom elda. Nog för att en och annan religiös människa kan bli sårad av detta, men några stenar kommer knappast att vina genom luften och inga polisbilar lär brännas ens om han bränner biblar på torget i Jönköping eller i Knutby.
Få saker som dessa offentliga bål skulle lika tydligt visa på skillnaden mellan skamkulturer och skuldkulturer.