Greta Thunberg stod i veckan åtalad vid Malmö tingsrätt för ohörsamhet mot ordningsmakten. Hon och andra från hennes organisation Fridays for future hade blockerat transporter till och från Oljehamnen. De hade tillstånd att demonstrera, men inte att blockera och definitivt inte att vägra flytta sig när polisen bad dem att göra det. Thunbergs och andras uttalanden är som en studie i hur idealism förvandlas till fanatism.

– Vi kan inte rädda världen genom att följa lagen, sade Thunberg bland annat.

Men ingen lär kunna rädda världen genom att bryta mot lagen heller. Ingen räddar världen genom att hindra några oljetankbilar att köra ut och in i oljehamnen.

Om vi bortser från den större frågan, om världen behöver räddas och hur det i så fall går till, och i stället utgår från att klimataktivisterna har rätt i att världen måste räddas, tror jag att vi kan vara ense om att det enbart går om människor samarbetar. Och där människor ska samarbeta krävs regler för hur samarbetet ska fungera. Med andra ord behövs lagar.

Det innebär inte att alla lagar är rättfärdiga och att det inte finns fall där en människa känner att man av samvetsskäl måste bryta mot lagen. Martin Luther King jr skriver om detta i Letter from Birmingham Jail 1963. Han satt fängslad för att ha brutit mot lagen, men han ansåg att lagen var riktig. Det var tillämpningen av den som var fel, därför att tillämpningen stred mot konstitutionen.

När Martin Luther King jr därför kämpade för att svarta skulle få de rättigheter andra amerikaner hade och som de garanterades enligt konstitutionen åtalades han och fängslades. I brevet från fängelset skriver han bland annat:

På inget sätt förordar jag att kringgå eller att bryta lagen, som fanatiska segregationister gör. Det skulle leda till anarki. Den som bryter mot en orättvis lag måste göra så öppet, kärleksfullt och med viljan att erkänna straffet. Jag hävdar att en människa som bryter en lag som samvetet säger honom är orättfärdig och som villigt godtar fängelsestraff för att väcka samhällets samvete inför orättvisan, i själva verket uttrycker den största respekt för lagen.

Jämför det med rättegången i veckan. Thunberg erkände inte brott. Hon handlade tvärt emot Luther King. Nu kan man tycka att båda dömdes och fick straff, så vad spelar det för roll om de erkände brott eller inte? Det spelar en väldig roll. Luther King gjorde motstånd mot lagen, men ansåg sig inte stå över den. Dagens aktivister gör tvärt om. De anser sig stå över lagen. Det gör de därför att de är så övertygade om att de har rätt att de inte kan eller vill förstå att man kan se saken ur ett annat perspektiv än deras. Antingen är du vän eller fiende. Antingen håller du med dem eller också är du ondskan själv. Det är just så fanatism fungerar.

Den första ingrediensen i all fanatism är övertygelsen om att ha rätt. Men det räcker inte. Så länge man anser att man kämpar för en god sak är man idealist, inte fanatiker. Och idealism behövs och kan vara en mycket god kraft. För att det ska bli fanatism krävs ytterligare en ingrediens, nämligen oförmågan att sätta sig in i hur andra människor tänker.

Beror den oförmågan på ett medvetet val eller är det så att vissa människor faktiskt inte förmår att sätta sig in andra människors världsbild? Jag skulle vilja hävda att det i många fall handlar om att de faktiskt inte förmår tänka utanför sin egen box, men det i sig kan bero på ett medvetet val.

Hjärnan är som bekant nästan tudelad. Endast en liten bit håller de två hjärnhalvorna samman och genom den biten går ett väldigt knippe med nervtrådar. Att de båda hjärnhalvorna inte är symmetriska och att de styr varsin halva av kroppen har varit känt sedan länge. Det är vänster hjärnhalva som styr högra delen av kroppen och vice versa.

Men vid sidan om de funktionerna bearbetar de båda hjärnhalvorna information på olika sätt. Den intressante litteraturhistorikern, psykologen, hjärnforskaren och filosofen Iain McGilchrist beskriver i sin bok The Master and His Emissary (2009, svensk översättning beräknas utkomma i höst på Fri Tanke förlag) hur höger hjärnhalva väger fakta mot varandra och verkar resonerande, medan vänster hjärnhalva ser tillvaron i svart och vitt. Han varnar för att vi i vår tid allt mera enbart använder oss av den vänstra hjärnhalvan. I en värld där mycket av det offentliga samtalet förs på sociala medier där påståenden drivna till sin spets sprids mycket enklare än komplicerade resonemang för och emot blir vi alltmer polariserade.

Det är en händelse som ser ut som en tanke att det är just vänster hjärnhalva som inte förmår se de djupare övervägandena, utan förenklat delar in världen i gott och ont. Personer som politiskt står till vänster har ofta samma oförmåga. Det innebär inte att det inte finns personer till vänster som också kan föra djupare resonemang och det innebär definitivt inte att det inte finns personer högerut som lider av samma enkelspåriga fanatism som de till vänster. Men som de amerikanska forskarna Jonathan Haidt och Joseph Henrich båda framhåller har de människor som de på amerikanskt vis kallar ”liberals” eller ”WEIRD” (Western, Educated, Industrialized, Rich and Democratic) ett begränsat antal ”moraliska smaklökar” jämfört med den bredare palett moraliska smaklökar som folk i övriga delar av världen har och som också lågutbildade och konservativa i Västvärlden har. Detta innebär, framhåller Haidt, att konservativa lätt förstår hur liberaler tänker, medan liberaler inte kan förstå hur konservativa tänker.

Det är utbildning som dövat smaklökarna, men självklart går det att öva upp dem igen, precis som vi medvetet kan träna hjärnan att bli mera resonerande och djuptänkt, att använda höger hjärnhalva flitigare.

Men för det krävs ansträngning. Och frågan är hur många i vår tid som vill anstränga sig. Där ser McGilchrist en fara som han menar kan leda till Västvärldens undergång på samma sätt som Romarriket en gång i tiden gick under.

Men än har världen inte gått under. Den går att rädda på många vis. Bland annat genom att tänka så att man använder höger hjärnhalva. Till exempel kan man grunna över om blockering av några tankbilar på väg in i eller ut från Malmö oljehamn spelar någon som helst roll för att rädda världen.