Fokus

Kraftig ökning av dödligt våld i USA:s städer

I Los Angeles ökade morden med 30 procent och i New York med nästan 40. I New Orleans, Boston, Minneapoils, Milwaukee, Seattle, Portland, Louisville och Atlanta har morden ökat med över hälften. Foto: Rich Pedroncelli/TT.
I Los Angeles ökade morden med 30 procent och i New York med nästan 40. I New Orleans, Boston, Minneapoils, Milwaukee, Seattle, Portland, Louisville och Atlanta har morden ökat med över hälften. Foto: Rich Pedroncelli/TT.
I Los Angeles ökade morden med 30 procent och i New York med nästan 40. I New Orleans, Boston, Minneapoils, Milwaukee, Seattle, Portland, Louisville och Atlanta har morden ökat med över hälften. Foto: Rich Pedroncelli/TT.
I Los Angeles ökade morden med 30 procent och i New York med nästan 40. I New Orleans, Boston, Minneapoils, Milwaukee, Seattle, Portland, Louisville och Atlanta har morden ökat med över hälften. Foto: Rich Pedroncelli/TT.

Mord och skjutvapenvåld ökade kraftigt i amerikanska städer det gångna året. Experter kopplar det till coronapandemin, men också till social oro och krav på att avfinansiera polisen.

20 jan 2021 05:17
Uppdaterad:
21 jan 2021 11:47

Mord och skjutvapenvåld ökade kraftigt i amerikanska städer det gångna året. Experter kopplar det till coronapandemin, men också till social oro och krav på att avfinansiera polisen.

I USA:s tredje största stad Chicago mördades 495 personer år 2019. År 2020 mördades 769, rapporterar lokal-TV-kanalen ABC7. Det är en ökning med 55 procent på bara ett år, samtidigt som antalet skottlossningar har ökat i samma takt och över 4 000 personer har skottskadats, att jämföra med knappt 2 600 året innan.

Det är inte bara i Chicago som våldet har eskalerat. Dataanalytikern Jeff Asher har studerat brottsligheten i över 50 amerikanska städer. I genomsnitt hade morden i dessa städer ökat med 37 procent, skriver NPR. I Los Angeles ökade morden med 30 procent och i New York med nästan 40. I New Orleans, Boston, Minneapolis, Milwaukee, Seattle, Portland, Louisville och Atlanta har morden ökat med över hälften.

Som jämförelse berättar Asher att det är mer än ett halvt århundrade sedan USA på nationell nivå såg en så kraftig ökning av antalet mord som 13 procent på ett år. Även om han bara har tittat på statistiken från ett urval städer, tror Asher att de nationella siffrorna för det gångna året kommer att vara likartade.

– Vi kommer att se den största ökningen i mord på ett år som vi någonsin har sett, säger Asher.

Pandemin och det dödliga våldet

Detroit, tidigare blomstrande centrum för amerikansk bilindustri, toppade 2019 FBI:s lista över USA:s mest våldsamma städer sett till mord, våldtäkter, rån och misshandelsfall. Ändå gick utvecklingen i rätt riktning. Året innan hade Detroit det lägsta antalet mord på flera decennier – 261 stycken.

2020 såg det annorlunda ut. I mellandagarna rapporterade AP att 300 mord redan hade ägt rum i staden, samtidigt som det icke dödliga vapenvåldet ökat med mer än hälften.

– Jag har aldrig sett en topp som den här. Men när det händer i andra städer – vissa mindre – vad har vi alla gemensamt? Då börjar man tänka på covid, säger Detroits polischef James Craig till AP.

Han är inte ensam om att koppla det dödliga våldet till åtgärderna mot pandemin. I New York har morden ökat med 41 procent det gångna året och antalet skottskadade har mer än fördubblats. Borgmästaren Bill de Blasio hävdar även han att pandemin är en drivande orsak, skriver NPR.

– Det är tydligt delvis relaterat till coronaviruset och det faktum att folk är instängda hemma. Och det är definitivt relaterat till det faktum att rättssystemet är satt på paus och det orsakar en mängd problem, säger de Blasio.

I samband med nedstängningarna varnade intresseorganisationer och aktivister för att utegångsförbud kan fungera som en katalysator för våld i hemmet. Dels stängs många offer inne med sina förövare, dels har de svårare att ta emot den hjälp som finns att få. Dessutom kan arbetslöshet till följd av tvångsstängningar av så kallade ”icke nödvändiga butiker” leda till ökade spänningar i hemmet.

Vox skrev i början av december att varken Council on Criminal Justice eller City Crime Stats har sett någon ökning av våld i hemmet. Samtidigt utgår båda från siffror från ett begränsat antal städer och mörkertalet kan dessutom vara högre än vanligt, eftersom det kan vara svårare för brottsoffer att kontakta polis under pågående nedstängning.

I Chicago rapporterar AP att ökningen av mord relaterade till våld i hemmet var över 60 procent förra året, vilket alltså är en aning högre än den totala ökningen av antalet mord.

– Covid-krisen och den ekonomiska nedstängningen tvingar människor att hålla sig hemma, vilket skapar situationer där människor är mer instabila, säger Kim Foxx, distriktsåklagaren i Cook County (där Chicago ingår).

Black Lives Matter och avfinansieringen av polisen

Nedstängningarna är inte den enda tänkbara förklaringen till det gångna årets ökade våld. En annan är Black Lives Matter-rörelsen, vars representanter ofta menar att polisen är korrupt och präglas av strukturell rasism. ”Defund the police” har blivit ett återkommande slagord.

I New York fick de medhåll av stadsfullmäktige. Efter att området utanför stadshuset ockuperades av en rörelse som kallade sig ”Occupy City Hall” i slutet av juni, kapade stadsfullmäktige en miljard dollar från polisens budget.

”Defund the police” har blivit ett återkommande slagord i Black Lives Matter-rörelsen. Men man ska vara försiktig med att dra paralleller mellan Black Lives Matter-demonstrationerna och den ökande våldsbrottsligheten, skrev Vox. 
Foto: Peter Dejong

– Kombinationen av covid och demonstrationerna och hela debatten om att avfinansiera polisen – jag kan inte tänka mig en mörkare tid, sammanfattade New Yorks polischef Dermot Shea det gångna årets våldstrend i AP i slutet av december.

Man ska vara försiktig med att dra paralleller mellan Black Lives Matter-demonstrationerna och den ökande våldsbrottsligheten, skrev Vox i september.

Utifrån statistik från tankesmedjan Council on Criminal Justice skedde en påtaglig ökning av mord och skottlossningar i många städer i samband med demonstrationerna. Det är dock svårt att skilja konsekvenser av demonstrationerna (till exempel ett minskat förtroende för polisen och att polisen får mindre resurser över till exempelvis våldsbrottslighet när den behövs vid demonstrationerna) från konsekvenser av pandemin (till exempel ökad arbetslöshet och fler sjukskrivningar bland poliser).

I New York mördades i genomsnitt 57 människor i månaden i juli, augusti och september, att jämföra med 33 människor i månaden under samma period 2019. Redan den 17 juli skrev Financial Times att det eskalerande våldet hade fått en del svarta ledamöter i stadsfullmäktige, som representerar områden särskilt svårt utsatta för den ökande brottsligheten, att ifrågasätta de minskade polisresurserna.

– De vill inte se överdrivet våld. De vill inte se poliser som sätter sina knän mot våra nackar. Men de vill vara trygga, sade Vanessa Gibson från Bronx 16th council district om sina väljare.

Annan brottslighet sjunker

I många städer sammanfaller det gångna årets ökning av mord och skjutvapenvåld med en tydlig minskning av många andra typer av brottslighet. I Atlanta, där omkring 50 procent fler mord begicks år 2020 än 2019, minskade samtidigt den totala brottsligheten. I New York ser det likadant ut, och i Washington D.C. 

En rapport från Council on Criminal Justice, som bygger på brottsstatistik från 28 amerikanska städer, bekräftar bilden. Narkotikabrott minskade med en tredjedel under pandemins första åtta månader jämfört med motsvarande period år 2019, och stöld och bostadsinbrott minskade med en fjärdedel var. Även dessa förändringar skulle kunna förklaras med att pandemin både har förändrat människors livsstil och polisens förutsättningar att utföra sitt arbete.

Hur det kommande årets brottsstatistik kommer att se ut är svårt att säga. Om 2020 års höga mordfrekvens och låga antal bostadsinbrott är en konsekvens av pandemin är det tänkbart att båda återvänder till tidigare nivåer i samband med ett framgångsrikt vaccinprogram. I dagsläget är det dock för tidigt att säga om förändringen är tillfällig eller långvarig – eller ens med säkerhet vad den beror på.

– Det här året, är det på grund av covid? Den politiska polariseringen vi har sett? Det här året har inte varit som något annat. Jag tror inte man kan peka på någon enskild orsak, sade en talesman för polisen i Grand Rapids till AP. Staden, som har omkring 200 000 invånare, upplevde förra året fler mord än något tidigare år.

TEXT: Bulletin/Nyhetsredaktionen