Den första januari 2023 tar Sverige över det roterande ordförandeskapet i EU för tredje gången. Senast Sverige var ordförande i unionen var 2001 och 2009.

Varje halvår byts ordförandeskapet ut, sedan den 1 juli 2022 har Tjeckien varit ordförande. Det land som är värd för ordförandeskapet leder ministerrådet och stakar ut vilka politiska frågor unionen främst ska fokusera på. De flesta mötena kommer att hållas i Bryssel, några kommer att hållas i Sverige, däribland i Arlandastad där flera informella ministermöten ska äga rum.

När Sverige tar över ledarskapet i januari kommer huvudfokuset att ligga på fem områden. Regeringen har tillsammans med oppositionen tagit fram ett fempunktsprogram, se faktarutan nedan.

– Just nu handlar det om att vi läser in oss på alla detaljer i de många lagstiftningsärenden som pågår, men också att vi som har ett övergripande ansvar försöker att sätta oss in i rollen av vad man behöver göra som ordförande, säger Lars Danielsson, ambassadör vid Sveriges EU-representation i Bryssel.

Ärver tidigare frågor

En stor del – cirka 80 procent av de frågor som hamnar på EU:s agenda – ärvs från tidigare ordförandeskap. Precis som Tjeckien kommer Sverige att få ta ett tungt ansvar när det kommer till utvecklingen i krigsdrabbade Ukraina.

Under torsdagen höll Sveriges nytillträdde EU-minister Jessika Roswall (M) tillsammans med Frankrikes minister för EU-frågor, Laurence Boone, en pressträff om det svenska ordförandeskapet.

– Europa är i en svår situation just nu i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Vi kommer att fokusera på hur vi kan stötta Ukraina när det kommer till militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd, säger Jessika Roswall.

Läs även: 33 000 kronor i månadslön – kan bli nya kravet för arbetskraftsinvandrare