Kriminella företag är skyldiga staten 11,5 miljarder
Var femte person i den organiserade brottsligheten driver minst ett företag. Totalt handlar det om över tjugo tusen bolag som används för allt från penningtvätt och bidragsfusk till skattebrott. Tillsammans har de obetalda skulder till staten på över 11,5 miljarder kronor. – Det är ett paradigmskifte, säger Rikard Jermsten, chef för Ekobrottsmyndigheten, i ett pressuttalande.
Brottsförebyggande rådet har i en ny rapport kartlagt hur kriminella nätverk använder svenska företag som verktyg för ekonomisk brottslighet. Enligt polisen räknas över 56 000 personer som nätverkskriminella. Av dem har var femte kopplingar till minst ett företag, rapporterar TN.
De aktuella bolagens obetalda skulder till det offentliga överstiger 11,5 miljarder kronor vilket motsvarar en femtedel av alla juridiska personers sammanlagda skatteskulder.
De kriminella bolagen ser ofta likadana ut. Det rör sig vanligtvis om aktiebolag utan anställda, med låg redovisad omsättning. De existerar under kort tid och styrelserna och ägarna skiftas regelbundet och de går i konkurs i betydligt högre utsträckning än genomsnittet.
– De vanligaste branscherna är bygg, fastighet, transport, restaurang och handel, säger Li Hammar, en av rapportförfattarna vid en presentation.
Bolagen används på olika sätt.
Vissa saknar all form av egentlig verksamhet, medan andra varvar laglig och olaglig aktivitet. Vissa brott kräver ett registrerat bolag, exempelvis för att fingera anställningar, lyfta företagsstöd eller genomföra momsbedrägerier. Andra upplägg handlar om att växa verksamheten, bland annat genom kreditbedrägerier och omfattande tvättning av pengar med hjälp av bluffakturor. Ytterligare en variant är att bolaget döljer smuggling eller investeringsbedrägerier bakom en till synes legitim verksamhet. Callcenterbolag lyfts i rapporten fram som en återkommande täckmantel.
Med brottsintäkter i ryggen kan de dumpa priserna vid offentliga upphandlingar, vilket slår hårt mot seriösa aktörer.
– Brottsligheten ger en osund konkurrens, säger Lena Nitz, expert på brottslighet och trygghet på Svenskt Näringsliv till TN.
Läs även: Sverige avviker kraftigt – kriminell ekonomi största hotet
Myndigheterna ligger steget efter
Ett genomgående problem som Brå pekar på är att kontrollerna kommer för sent.
Oseriösa bolag struntar i att skicka in den information som Bolagsverket och Skatteverket kräver. Trots det larmas inte myndigheterna. Informationsutbytet mellan myndigheter går dessutom för långsamt. Det ger de kriminella tid att tömma bolagen på pengar och försätta dem i konkurs innan någon hinner ingripa. Därefter startas nya bolag med andra bulvaner som formella företrädare.
I praktiken behövs inte mer än en telefon och ett bank-ID för att sätta upp och styra ett brottsligt bolag.
Läs även: FI:s varning för finansbedrägerier ökar med över tusen procent
Bättre kontroll av om den som registrerar ett bolag verkligen är ansvarig för verksamheten är en av de saker som efterfrågas.
– Vi måste komma ihåg att näringsfrihet är grundlagsskyddad, säger Therese Frennberg, chef för den brottsförebyggande avdelningen på Bolagsverket till TN.
Brå lyfter fram bättre användning av myndigheternas befintliga data som en väg framåt. Genom att korsköra uppgifter ur olika register kan oseriösa företag fångas upp. Utbetalningsmyndigheten har exempelvis börjat korsköra uppgifter mellan myndigheter i syfte att fånga upp felaktiga utbetalningar.
Ekobrottsmyndighetens chef menar att det inte finns en enskild lösning utan att hela systemet behöver ses över.
– Det finns inte en åtgärd som hjälper, säger Rikard Jermsten till TN.
Läs även: Rapport: Kriminella ekonomin omsätter över 350 miljarder