Numera är socialdepartementet det departement som kommer att avgöra vilka civilsamhällesorganisationer och trossamfund som ska vara berättigade till statsbidrag. Ansvarig för departementet blir nytillträdde socialministern Jakob Forssmed (KD). Hittills har både religiösa samfund och civilsamhällesorganisationer fått statsbidrag och så ser det ut att förbli.

– Jag ser att civilsamhället utför fantastiska insatser. Jag tror inte på att dra in på stöden, då vi ser civilsamhället som en stark resurs, sa Jakob Forssmed till Bulletin under en pressträff i riksdagen i tisdags.

Det har dock sedan en längre tid tillbaka uppdagats att offentliga medel gått till tvivelaktiga verksamheter. En jätteskandal briserade 2020 om att studieförbund fuskat med bidrag kring Järvafältet i Stockholm, något Expressen rapporterade om. Av en rapport från Riksrevisionen i år framgår att en stor del av de bidrag från Folkbildningsrådet som skulle gått till folkbildning istället gått till privat konsumtion. Bristande kontroll och ekonomisk uppföljning har lett till omfattande fusk vilket konstaterades i rapporten.

– Kontrollen av hur statsbidraget hanteras och används av studieförbunden behöver stärkas väsentligt, sa riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande i samband med att rapporten presenterades.

Stärkta demokrativillkor

Förslaget om stärkta demokrativillkor initierades redan 2018 av dåvarande kultur- demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP). En ettårig utredning tillsattes samma år, som kom att mynna ut i en utredning (SOU 2019:35), som presenterades i juni 2019.

Utredningen blev senare underlag till ett lagförslag (prop. 2021/22:272) undertecknat av dåvarande kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).

De nya demokrativillkoren föreslogs träda i kraft den 1 januari 2023. Demokrativillkoren i propositionen fastslår att inga samfund som diskriminerar, utövar tvång, våld eller bryter mot principen om alla människors lika värde ska kunna få statligt stöd. Förslaget i propositionen skulle även bidra till att göra det lättare att dra in stöd till tvivelaktiga aktörer och företrädare. Samtliga remissinstanser har varit positiva till lagförslaget om demokrativillkor, bland annat Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Vill dra tillbaka propositionen

Roland Utbult är kulturpolitisk talesperson och riksdagsledamot för KD. Han stod som kristdemokraternas andrekandidat på riksdagslistan i årets val. Han är kristen, har arbetat som lärare och är hemmahörande på Öckerö i Göteborgs skärgård. Han har en lång politisk erfarenhet och har bland annat suttit i kulturutskottet. Nyligen uppmärksammades han i en artikel i tidningen Dagen om att han helt vill dra tillbaka förslagen om demokrativillkor. Kravet från Kristdemokraterna kom i sista slutfasen av regeringsförhandlingarna på Tidö slott.

– Det krävs ett omtag, sa Roland Utbult och meddelade att den tidigare regeringens proposition stoppas.

Vad är era främsta invändningar mot lagförslaget om demokrativillkor?
– Det fanns för mycket grundläggande brister i propositionen. Den viktigaste kritiken gäller företrädaransvaret. En företrädares misstag i ord eller handling skulle kunna innebära att en hel organisation, till exempel ett trossamfund går miste om bidrag från staten. Definitionen av företrädare var alltför bred och ansvaret alltför långtgående, uppger Roland Utbult för Bulletin.

”Slag mot skattekollektivet”

Roland Utbults uttalande har väckt kritik. Ledarsidornas chefredaktör Johan Westerholm har granskat bidrag till trossamfund och civilsamhället en längre tid. Han menar att flera års gediget arbete och en väl genomarbetad proposition nu bara slängs i papperskorgen. Samtidigt menar han att detta var ett sätt för KD att bekänna färg.

– Detta motarbetar inte bara vår grundlag regeringsformen utan dessutom befäster KD en korrupt kultur, säger Johan Westerholm till Bulletin.

Johan Westerholm säger till Bulletin att KD:s kärnväljare som tillhör frikyrkorörelsen och ”bibelbältet” är livrädda för att stöden till dess verksamhet dras in.

– Detta är ett slag mot skattekollektivet, jag noterar att Jakob Forssmed har samma apologetiska syn på det bidragsindustriella komplexet som Miljöpartiet. KD verkar inte ha problem med att göra sig av med andras pengar. De står gärna med bägge nävarna djupt ner i någon annans kollekt.

Vänsterpartiet kritiska

Vasiliki Tsouplaki (V) är ledamot i kulturutskottet. Vänsterpartiet har motionerat om ett förtydligande om vem som ska anses vara företrädare. ”Det hade förstås varit möjligt för KD och de andra regeringspartierna att rösta på vårt förslag. Eftersom det är regeringen som tar tillbaka propositionen så kan det förstås finnas andra ändringar man vill göra”, uppger hon till Bulletin.

Tsouplaki tillägger att det är oroande att flera av partierna på högerkanten vill gå långt i att inskränka föreningsfriheten, då de riktat in sig på att slopa bidrag till de muslimska och etniska organsiationerna:

– Vi värnar civilsamhällets självständighet, det är en grundbult i en levande demokrati.

SD: Vill ha tuffare krav

Jonas Andersson är ledamot för Sverigedemokraterna i kulturutskottet. Han är kritisk till den tidigare regeringens proposition då folkbildningen inte omfattas av de nya lagförslagen. Han vill gå längre då folkbildningen utgör en mycket stor andel av den totala kulturdelen i statsbudgeten.