Facebook noscript imageKritiken mot brittiska höghastighetståg ökar med pandemin
Fokus
Kritiken mot brittiska höghastighetståg ökar med pandemin
Höghastighetsbanan i Storbritannien skulle från början kosta strax under 56 miljarder pund, men nu beräknas kostnaden hamna närmare 106 miljarder. (Tåget på bilden är dock svenskt). Foto: Fredrik Persson/TT.
Höghastighetsbanan i Storbritannien skulle från början kosta strax under 56 miljarder pund, men nu beräknas kostnaden hamna närmare 106 miljarder. (Tåget på bilden är dock svenskt). Foto: Fredrik Persson/TT.

Miljögrupper vill att planerna på höghastighetståg mellan London och Birmingham utvärderas i ljuset av förändrade resmönster under pandemin.

Den brittiska regeringen planerar att bygga en höghastighetsjärnväg, HS2, norrut från London. Den första etappen ska gå till Birmingham. Därifrån ska den andra etappen sträcka sig vidare i två riktningar, till Manchester respektive Leeds. 

Projektet skulle från början kosta strax under 56 miljarder pund, men nu beräknas kostnaden hamna närmare 106 miljarder pund, skriver BBC. Det motsvarar ungefär 1,2 biljoner kronor – mer än den årliga svenska statsbudgeten. Den nya järnvägen kommer att förkorta restiden mellan London och Birmingham med en knapp halvtimme.

Ett av de huvudsakliga argumenten för projektet var att möta det höga passagerartrycket på den befintliga järnvägen. Coronapandemin har dock begränsat resandet och om hemarbete blir en ihållande trend kan efterfrågan på höghastighetsjärnvägen minska drastiskt. Nu ställs krav på att transportstyrelsen omvärderar projektet, rapporterar BBC.

Ingen prognos för framtida resande

När det brittiska underhusets kommitté för offentliga räkenskaper nyligen frågade ut Transportmyndighetens chef Bernadette Kelly om prognoserna för framtida resande, medgav hon att sådana saknas, skriver BBC.

– Jag önskar att det vore annorlunda, men vi vet faktiskt inte hur efterfrågan kommer att se ut om sex månader eller sex år, sade Kelly.

Tim Wood, chef för järnvägsbolaget Northern Powerhouse Rail som planerar en utbyggnad i anslutning till den planerade HS2-banan menar att efterfrågan kommer att återvända.

– Pandemin kommer inte att vara för alltid. Vi är väldigt säkra på att få se en återgång till tidigare siffror över passagerare, säger han.

Andra, däribland högerorienterade Taxpayer’s Alliance och den progressiva tankesmedjan Institute for Public Policy Research (som tidigare argumenterat för HS2), menar däremot att de ekonomiska förutsättningarna för projektet behöver utvärderas i ljuset av pandemin. Även Tom Burke, ordförande för den gröna tankesmedjan E3G och en central person inom den brittiska miljörörelsen sedan 1970-talet, har ändrat uppfattning om höghastighetsjärnvägen.

– Covid har förstört det ekonomiska argumentet [för HS2]. Den besparing av restid som rättfärdigade projektet kommer inte att bli av i distansarbetesekonomin efter covid. Det är inte bra för klimatet och det står i vägen för betydligt mer fördelaktiga investeringar i annan järnväg, säger Burke.

”Stanna upp och tänka efter”

Kelly menar att höghastighetstågen är ett så långsiktigt projekt att coronapandemin och dess konsekvenser inte är avgörande.

– HS2 är inte ett projekt för de kommande fem eller tio åren. Det är ett projekt som vi väntar oss fortfarande kommer att vara till nytta för passagerare om 100 och 150 år. Det medvetna beslutet att fortsätta togs eftersom det är ett väldigt långsiktigt projekt, det är en långsiktig investering i framtida infrastruktur och framtida ekonomisk aktivitet.

Samtidigt visade en rapport från februari 2020 att det kommer att ta mer än hundra år för den nya höghastighetsjärnvägen att kompensera för de koldioxidutsläpp som bygget orsakar. Ansvariga för projektet säger att den prognosen är utdaterad, men har inte levererat några nya siffror, skriver BBC.

Craig Bennett, vd för välgörenhetsorganisationen The Wildlife Trusts, menar att pandemin innebär en chans för regeringen att ”stanna upp och tänka efter” när det gäller HS2.

– För samma summa pengar som den spenderar på HS2 skulle den kunna säkerställa utmärkt bredband åt alla, förbättra lokal kollektivtrafik, gångtrafik och cykeltrafik något enormt, förbättra existerande järnvägslinjer, isolera miljoner hem och investera ordentligt i naturens återhämtning, säger han till BBC.

TEXT: Nyhetsredaktionen

Nyhetsredaktionen