Det statsfinansierade säkerhetsstöd som erbjuds till utsatta grupper ska reformeras, det meddelar regeringen. Modellen har kritiserats för att inte utgå från det faktiska behovet, utan i stället utgå från en turordning beroende på vem som sökt först.
Under sommaren riktades flera hot och attacker mot olika HBTQI-evenemang vilket bland annat resulterade i att ett transkollo för barn fick ställas in och en deltagare i Västerås Pride blev svårt misshandlad av en grupp män.
Samtidigt uttrycker även judiska och muslimska församlingar i Sverige att de ständigt behöver vara på sin vakt och tänka på säkerheten. Nu meddelar regeringen att stödet till civilsamhället för att höja säkerheten kommer göras om.
Civilsamhället och trossamfund har idag möjlighet att söka stadsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder. Det kan bland annat handla om att ta in vakter på ett läger eller att säkra lokaler via larm. Stödet har fått kritik i en rapport från Statskontoret där man menar att stödet fungerar sämst för de som behöver det mest.
Statskontoret påpekar att det är den som söker pengarna först som har möjlighet att ta del av stödet, snarare än den som är mest utsatt. Dessutom kan inte stödet användas för att säkerhetsutbilda personal.
Statsbidraget utökas i regeringens höstbudget från 30 till 74 miljoner kronor nästa år. Nu pekar regeringen dessutom på att modellen under hösten ska ändras. Syftet är att se till att organisationer med störst behov får medel.
”Vi ser i dag hur människor väljer att ta av sig religiösa symboler när man är på offentliga platser och hur lokaler vandaliseras och förstörs för att sprida skräck och tystnad. Det är inget vi tysta kan stå och se på”, skriver socialminister Jakob Forssmed (KD) i en kommentar.
Läs även: Jämställdhetsmyndigheten ska kartlägga barnäktenskap i Sverige
