Facebook noscript imageKrönika: Otillräckliga säkerhetskontroller av personalen på Migrationsverket
Merit Wager
Krönikörer
Krönika: Otillräckliga säkerhetskontroller av personalen på Migrationsverket
Foto: Marcus Ericsson/TT
Foto: Marcus Ericsson/TT

Det råder stor naivitet kring säkerhetsintressen i Sverige. Inte minst när det gäller anställningar på Migrationsverkets prövningsenheter. Inte någonstans i prövningskedjan – från ansökan om asyl till medborgarskap – finns krav på att den som anställs för att hantera dessa viktiga ärenden ska inneha svenskt medborgarskap, eller att personens vandel prövas, skriver Merit Wager.

KRÖNIKA. Under många år har anställda vid Migrationsverket hört av sig till mig med berättelser, information, fakta, farhågor, förslag, tips etcetera. De har alla gjort det under löfte om källskydd eftersom ingen velat eller vågat träda fram i offentligheten, vilket är lätt för vem som helst att förstå i det drev, hat- och hotsamhälle som Sverige kommit att bli.

Det har genom åren kommit en del starkt oroande uppgifter inifrån Migrationsverket om att asyl- och andra beslut kan ha varit färgade av handläggares nationella, etniska eller religiösa bakgrund. Uppgifter, misstankar, oro har kommit inte bara från anställda vid Migrationsverket utan också från personer som sökt asyl eller ansökt om medborgarskap, som varit övertygade om att negativa beslut fattats av personer med annan religion eller klantillhörighet än de sökande. 

För att få klarhet i vad som gäller, vilka anställda som ges det mycket stora ansvaret att utreda och besluta i frågor om asyl och uppehållstillstånd och att avgöra vem som ska beviljas medborgarskap i Sverige, ställde jag frågor till Migrationsverkets rättsliga enhet. Huvudfrågorna var:

  • Krävs det svenskt medborgarskap för anställning som handläggare respektive beslutsfattare på Migrationsverkets medborgarskapsenhet?
  • Krävs det svenskt medborgarskap för anställning som handläggare, beslutsfattare på Migrationsverkets tillstånds- och/eller asylprövningsenheter och för anställda på Migrationsverkets förvarsenheter?
  • Eller räcker det att inneha permanent uppehållstillstånd i Sverige och medborgarskap i till exempel något av de vanligaste utomeuropeiska asylinvandringländerna?
  • Görs det någon säkerhetskontroll av personer (oavsett medborgarskap) innan de anställs?

Migrationsverket svarade utförligt och meddelade bland annat att:

Dessa anställningar omfattas inte av krav på svenskt medborgarskap. Eftersom Migrationsverket inte funnit lagstöd för en generell riktlinje angående krav på medborgarskap för nämnda befattningar har det även varit möjligt för personer utan svenskt medborgarskap att söka sig till oss och få anställning.

Som påpekas i Migrationsverkets Rättsutredning om säkerhetsprövning med registerkontroll av medarbetare, finns ingen lag eller förordning som ger Migrationsverket rätt att generellt ställa upp krav på svenskt medborgarskap för anställning. Säkerhetsskyddslagen kräver svenskt medborgarskap för personer som är inplacerade i säkerhetsklass 1 och 2. För personer inplacerade i säkerhetsklass 3 finns inte ett sådant krav.

Anställda på medborgarskapsenheten omfattas inte idag av säkerhetsskyddslagen men en översyn görs i dagsläget över alla Migrationsverkets roller för att avgöra om säkerhetsklassning bör utökas till fler roller än de som redan är säkerhetsklassade idag.

På frågan om det som anställda vid Migrationsverket berättat stämmer: att tjänster som beslutsfattare, handläggare och assistenter sedan 2013 inte längre är säkerhetsklassade och att det därför inte längre krävs, och heller inte görs, slagningar i misstanke- och belastningsregistren inför anställning på dessa befattningar, svarar Migrationsverket inte direkt på frågan:

Det är den enskilda medarbetarens arbetsuppgifter, och tillgång till information som ligger till grund för om en inplacering i säkerhetsklass ska ske. Det går därmed inte att svara generellt på denna fråga, utan varje tjänst bedöms enskilt.

Vid en inplacering i säkerhetsklass genomförs en registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen. Migrationsverket gör inte några egna slagningar i misstanke- och belastningsregistret.

Migrationsverket har således, såvitt man kan förstå, efter 2013 upphört att göra obligatoriska kontroller av nya medarbetare på de viktiga positioner som nämns ovan. Och har därmed givetvis inte heller under tiden kring 2015, när den enorma asylinvandringen ägde rum (163 000 asylsökande kom det året) och verket genomförde en rekrytering av personal av historiska proportioner, inte regelmässigt gjort slagningar i misstanke- och belastningsregistren eller på annat sätt kontrollerat vilka man anställde. 

Det har, bland annat i Göteborgs-Posten, rapporterats om att Försäkringskassan infiltrerats av personer i kriminella nätverk – har man tittat på vilka kopplingar som kan finnas till personer anställda på Migrationsverket, som inte säkerhetskontrollerats? Finns det kopplingar inifrån verket till Försäkringskassan, som har kopplingar till assistansmissbruket? Alltså att personer ges arbetstillstånd som assistenter i assistansbolag där behov av assistans inte finns. Sådana tillstånd kan ju, med rådande ordning på Migrationsverket, beviljas av anställda som varken omfattas av kontroll enligt säkerhetsskyddslagen eller är medborgare i Sverige. Anställda som också getts rätt att fatta beslut om svenskt medborgarskap.

Är inte prövningen av frågan huruvida människor ska beviljas rätt att vistas i Sverige, ta anställning här och i förekommande fall få hämta hit också sina anhöriga samt bli svenska medborgare, i allra högsta grad något som borde motivera säkerhetsklassning och noggrann kontroll av dem som anställs?

På fråga till Migrationsverket den 27 januari om vilket resultat den snart två år gamla utredningen kommit fram till, svarar verkets rättsavdelning ordagrant så här:

Rättsutredningen är fortfarande aktuell. Den ligger bl.a. till grund för funktionen för säkerhets fortsatta arbete med att öka säkerheten på verket.

TEXT: Merit Wager
Krönikör i Bulletin
meritera@meritera.se

 

Detta är en krönika i Bulletins nyhetsdel. De åsikter som framförs är skribentens egna.

Merit Wager

Stöd oberoende journalistik och prenumerera på Bulletin.

Sverige förtjänar det bästa!