Damir Al-Ali dömdes att betala skadestånd till de två kvinnor han brutalt överföll och våldtog 2017. Men Kronofogden får inte ta något av det skadestånd på 840 000 kronor som Justitiekanslern beslutat att Al-Ali ska få för att ge till hans offer. – Det är skyddat för utmätning från Kronofogden. Så länge man har det skilt från lönekontot, säger Max Wallenberg, pressansvarig på Kronofogden.
Enligt Kronofogden har Damir Al-Ali fortfarande en skuld på 210 225 kronor till två brottsoffer.
– Det pågår en utredning. Det innebär att man utreder vad han har för tillgångar att betala sökanden med, säger en handläggare på Kronofogden.
Damir Al-Ali kommer emellertid inte att behöva använda några av de 840 000 kronor han nyligen själv fått i ersättning för att han suttit i fängelse för de två våldtäkterna han gjorde sig skyldig till våren 2017.
Han dömdes 2017 till fängelse för grov våldtäkt efter att under loppet av några veckor i mars och april 2017 ha brutalt våldtagit två olika kvinnor. I det ena fallet bröt han sig tillsammans med partnern Adam Hamlaoui in hos en kvinna och misshandlade, hotade och våldtog henne.
I det andra fallet kidnappade Al-Ali en kvinna tillsammans med sin bror Mohammed Al-Ali. De två bröderna höll kvinnan fången i närmare 17 timmar och utsatte henne för upprepade våldtäkter, misshandlade henne och utsatte henne för annan förnedring.
Efter att ha fått åldern nedskriven till 16 år vid tillfället för våldtäkterna har Al-Ali via Högsta domstolen befunnits varit felaktigt inlåst. Justitiekanslern har därefter fattat beslut om skadestånd på 840 000 kronor för Al-Ali.
Pengarna Damir Al-Ali får av Justitiekanslern är skyddade.
– Skadestånd som man får som ersättning för att man varit frihetsberövad är skyddat från utmätning i två år från Kronofogden. Så länge man har det skilt från lönekontot. Då har vi inga möjligheter att komma åt det, säger Max Wallenberg, pressansvarig på Kronofogden.
- Efter två år kan vi röra pengarna men då är de ofta flyttade eller använda, konstaterar Wallenberg.
Från Kronofogdens håll har man förordat en förändring och i somras lämnades ett betänkande in till regeringen av utredaren Mikael Forsgren, chefsrådman vid Umeå tingsrätt som föreslår att skadestånd för frihetsberövande inte längre ska vara undantaget indrivningar till brottsoffer.
I utredningen konstateras att var femte person som fått ersättning för frihetsberövande har en skuld till brottsoffer.
”Det finns därför anledning att anta att en betydande andel av de personer som får ersättning enligt frihetsberövandelagen samtidigt har skulder som avser skadestånd på grund av brott”, skriver utredaren Mikael Forsgren.
Läs även: Våldtog kvinna i nära 17 timmar – får tre gånger större skadestånd än sina offer: 840 000 kronor