Kuba har vid årsskiftet avskaffat valutan konvertibel peso (CUC) och därmed lämnat bakom sig 26 år av ett monetärt system med två parallella valutor. Från och med den 1 januari är det landets ursprungliga valuta, kubanska peso (CUP), som används som främsta betalningsmedel och efter en övergångsperiod kommer den att vara landets enda valuta.

Utländska besökare till Kuba har hitintills endast kunnat växla till sig konvertibel peso, vars växelkurs varit fastställd till en amerikansk dollar (USD) per konvertibel peso. På senare år har den officiella växelkursen mellan de två kubanska valutorna varit omkring 24 kubanska pesos per konvertibel peso.

Majoriteten av alla kubaner, vilka är statligt anställda, får sina löner i kubanska pesos. Genomsnittslönen för en kuban var 879 kubanska pesos i månaden år 2019, enligt Trading Economics, vilket är runt 35 amerikanska dollar. Det är främst kubaner inom turistbranschen som har haft tillgång till den starkare valutan konvertibel peso, skriver ABC News.

De två olika valutorna har använts till olika ändamål. Medan kubanska pesos främst har använts till att köpa basvaror i mindre butiker där ransoneringskort krävs – som torrvaror, mjölk, ägg och vissa hygienartiklar – har konvertibel peso varit den dominerande valutan i de större affärerna inklusive mataffärer med mer omfattande utbud. Eftersom en konvertibel peso värderades till ungefär 24 gånger en kubansk peso har priserna i de senare butikerna ofta varit mycket höga för gemene man, skriver ABC News. 

Flera konfiskeringar

Det var i december som Kubas president Miguel Díaz-Canel meddelade att 1 januari 2021 skulle bli det som kallas för ”dag noll”, då konvertibel peso skulle börja fasas ut. De närmaste sex månaderna kommer det fortfarande att vara möjligt att växla konvertibel peso till andra valutor men därefter kommer den att försvinna helt.

Anledningarna till beslutet har varit flera. Den minskade turismen efter coronapandemin, det minskade biståndet från Venezuela och USA:s ökade sanktioner, kombinerat med landets långvariga socialistiska produktionssystem, har resulterat i en av Kubas värsta ekonomiska kriser, skriver Miami Herald. Redan år 2013 hade dock kommunistpartiet bestämt sig för att så småningom avskaffa valutan. 

Trots att regeringen har lovat en höjning av minimilönen till 2 100 kubanska pesos (87 USD) i månaden för alla statligt anställda, enligt kommunistpartiets statliga tidning Granma, finns det farhågor om minskad köpkraft bland befolkningen. Framförallt skapade en höjning av elpriserna med 500 procent en stor oro och nyligen fick regeringen meddela att de ska justeras ned, skriver tidningen El Español.

Kritiker menar att landets få privata småföretagare nu befinner sig i en svår situation med risk att förlora sina verksamheter om de inte kan genomföra de prishöjningar som är nödvändiga för att gå runt. Bland annat har Grisel De la Nuez, finansdirektör i Havanna, sagt att de privata företagen inte bör höja sina priser med mer än 2,5 gånger ursprungspriset. Höjningar därutöver kallar hon för ”missbruk” och bara mellan den 1 och 8 januari 2021 genomfördes 97 konfiskeringar som en konsekvens av detta, skriver Granma. Därutöver drogs även fem verksamhetstillstånd tillbaka. 

Begränsad tillgång till dollar

Valutan konvertibel peso infördes år 1994 sedan landet i början på 1990-talet genomgick en allvarlig ekonomisk kris efter Sovjetunionens fall. Året före, 1993, hade den kubanska regeringen börjat tillåta innehav av och handel med amerikanska dollar – något som hade varit olagligt sedan början av den kubanska revolutionen, skriver den spanska tidningen elEconomista.es. År 2004 fasades dollarn slutligen ut. Dessutom infördes en tioprocentig skatt för att växla dollar mot konvertibel peso, en skatt som varade fram till juli 2020. 

Sedan principbeslutet om konvertibel pesos avskaffande för sju år sedan har dollarn dock återinförts till en viss utsträckning. Den kubanska staten har öppnat butiker, främst sådana som säljer elektronikprodukter, där det bara går att betala med dollar. Syftet från statens sida är att få tillgång till den valutan.

Samtidigt är det allt färre privatpersoner i Kuba som har tillgång till dollar. BBC rapporterade redan i december att den amerikanska dollarn, som en följd av minskad turism och därpå minskat inflöde av valutan, har ökat i värde på den svarta marknaden.

TEXT: Ana Cristina Hernández

Rättelse: I en tidigare version av texten stod det att Grisel De la Nuez sade att de privata företagen inte bör höja sina priser med mer än 2,5 procent. Korrekt ska vara 2,5 gånger.