År 1980 trädde de tidigare riksdagsbeslut som ändrade successionsordningen och bland annat införde kvinnlig tronföljd i kraft. Det innebar en ändring i den svenska tronföljden och prins Carl Philip slutade vara tronarvinge, en titel som i stället gick till prinsessan Victoria som blev kronprinsessa. Något som kung Carl Gustaf kommenterar i en ny dokumentär.
I SVT-dokumentären Sveriges sista kungar som kommer att finnas tillgänglig på SVT play söndag den 8 januari och sändas av SVT1 torsdag 12 januari kommenterar den svenske kungen den grundlagsändring som gjorde att kronprinsessan Victoria blev tronarvinge istället för prins Carl Philip med att den var “orättfärdig”.
Grundlagsändringen han talar om trädde i kraft den 1 januari 1980. Den innebar att Sverige fick en så kallad kognatisk tronföljd, att det äldsta barnet ärver tronen oavsett kön.
När ändringen trädde i kraft hade prins Carl Philip redan fötts som tronarvinge och kronprins, men efter att grundlagsändringen trädde i kraft ett år efter att han föddes, togs titeln ifrån Carl Philip och gavs till dåvarande prinsessan Victoria, som därmed blev kronprinsessa.
– Carl Philip föddes till kronprins och jag tycker fortfarande att lagen inte kan ändras retroaktivt, säger kung Carl Gustaf i SVT-dokumentären.
Kritisk från första början
Redan när förändringen skedde 1980 var kungen kritisk till den och i den kommande SVT-dokumentärserien upprepar han alltså sin kritik.
– Min son var född och sen helt plötsligt ändrade man och han blev av med det hela. Det är ganska märkligt. Jag tycker att det är orättfärdigt.
– Det är knepigt med lagar som fungerar retroaktivt. Det verkar inte klokt. Det tycker jag fortfarande, säger kung Carl Gustaf.
Kungen anser dock att denna förändring stärkte monarkin, men att det egentligen borde skett vid nästa generationsskifte och därmed inte retroaktivt som alltså blev fallet.
Uttalandet har väckt viss uppståndelse och debatt, och har av somliga betraktats som politiskt, och därför något som man anser att Sveriges monark borde avhålla sig från.
Läs även: Lidström: Kungen som garant för ett demokratiskt rättsväsende
