Debatten har länge varit fokuserad på coronakrisen, hur Sverige ska klara nedstängningen, hur vi kan förbereda oss på nästa pandemi, och hur näringslivet kan överleva krisen. Men i takt med att vaccineringarna kommer i gång börjar också den globala konkurrensen göra sig påmind. Vi ser att en omvälvande rörelse i fördelningen av kunskapsjobben i Europa är på gång. Vi ser även att de nordiska företagen har en stark förmåga att locka till sig tillväxtkapital, vilket kan förklara varför Norden utmärker sig som den enda europeiska regionen med positiv utveckling av kunskapsjobben under coronaåret 2020.

För femte året i rad presenterar The European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform tillsammans med Nordic Capital, en ledande nordisk private equity-investerare, kartläggningen av fördelningen av kunskapsintensiva yrken i Europa, genom Brain Business Jobs Index.

Indexet undersöker hur många jobb som finns i fyra kategorier av kunskapsintensiva industrier: tech (forskning och utveckling, läkemedel, högteknologisk tillverkning), IKT (informations- och kommunikationsteknik), avancerade tjänster och kreativa yrken. Vi kallar dessa brain business jobs och mäter vilken andel av den arbetsföra befolkningen i 31 europeiska länder och 280 regioner i dessa länder som är sysselsatta i dessa kunskapsintensiva yrken. Genom denna undersökning har vi upptäckt en massiv förflyttning av Europas kunskapsindustrier.

Före coronapandemin ökade antalet kunskapsintensiva yrken kontinuerligt i Europa. Mellan 2013 och 2019 skapades över en halv miljon kunskapsintensiva arbeten i Europa – men under 2020 sjönk antalet med 167 000. Det är första gången som kurvan har pekat nedåt. Epidemin påverkade även Sverige, som sedan 2012 haft en stark utveckling med 75 000 nya brain business jobs. Under 2020 fanns det 7 100 färre. Som resultat har Sverige 9,6 procent av den arbetsföra befolkningen anställd i brain business jobs, en marginell nedgång från 9,7 procent under 2019.

Men om vi ser till hela Norden ökade kunskapsjobben även under 2020, med 8 600. Anledningen är att Norge och Finland hade en positiv utveckling av brain business jobs, trots krisen. Norden är den enda europeiska storregion som lyckades med en positiv utveckling av de mest kunskapsintensiva jobben, enligt vår fördelning, förra året. Vi har undersökt finansieringen bland de ledande fem nya innovationsföretagen, i de 30 europeiska regioner som har högst koncentration av brain business jobs. Innovationsföretagen i Öst- och Centraleuropas regioner har mottagit tio miljoner euro i investeringar i snitt, jämfört med 23 miljoner euro i Sydeuropa och 35 miljoner i Västeuropa. I Nordens kunskapsregioner har innovationsföretag däremot mottagit 85 miljoner euro i investeringar. De nordiska innovationsföretagen lyckas attrahera betydande kapital till sig, och investerare runtom i världen har intresse för nordisk innovation.

Bland 31 europeiska länder finns den högsta koncentrationen av kunskapsintensiva jobb i Schweiz, följt av Sverige, Nederländerna, Luxemburg och Danmark. Samtidigt är en snabb geografisk utjämning av kunskapsintensiva jobb på gång i Europa. Sedan 2014 har antalet kunskapsjobb ökat med nästan 50 procent i Cypern, medan Slovakien, Ungern, Polen, Lettland, Portugal och Bulgarien har haft en ökning på nästan en tredjedel eller mer. Irland har haft den starkaste tillväxten i Västeuropa, med en ökning på 25% sedan 2014. I Finland har nivån ökat med 14 procent, den högsta nivån i Norden som redan i början av perioden hade hög andel kunskapsintensiva jobb.

Länderna i östra och centrala Europa har många studenter med examen i kunskapsintensiva ämnen, låga levnadskostnader, relativt låga och även ofta platta skatter på arbete, investeringar och företagande.

I vårt datamaterial ser vi att kunskapsjobben växer mest i de regioner som har kunskap i form av en välutbildad befolkning, samt dessutom lägre arbetskraftskostnader på kunskapsarbete. Kunskapsjobben har snabbt fördelat om sig. Estland och Ungern har nu en högre andel av sin arbetsföra befolkning sysselsatt i kunskapsintensiva sektorer än flera rika europeiska länder såsom Norge, Belgien, Österrike och Frankrike.

Samtliga av våra index har hittills funnit att Bratislava, Slovakiens huvudstadsregion, har högst koncentration av kunskapsintensiva yrken i Europa. I årets index ser vi att en annan östeuropeisk huvudstadsregion tar andraplatsen, Prag. Budapest klättrar till tredje plats, så Stockholm faller till fjärde. Tyska Oberbayern klättrar till fjärde plats, medan regionen där Oxford ligger faller till sjätte. Det mest framträdande mönstret på regional nivå är de östeuropeiska huvudstadsregionernas framväxt. Sammanlagt finns det 923 000 brain business jobs i Bratislava, Prag, Budapest, Warszawa och Bukarest, lika många som i London.

Vi ser att konkurrensen är stark och att Sveriges goda ställning inte kan tas för given. I likhet med övriga Europa måste nordiska ledare agera för att stärka konkurrenskraften. Andra högskatteländer som Frankrike och Belgien har redan tappat stort i konkurrensen om kunskapsjobben. Sverige behöver ett reforminriktat program för att verka för fortsatt attraktionskraft för tillväxtkapital.

Förutsättningen för det nordiska kunskapsmiraklet är rimliga, och förutsägbara, skatter på investeringar i kunskapsföretag. Behov finns av långsiktig policy, och att tillväxthämmande skatter på banker, näringsliv och investeringar omprövas. Sverige behöver även strategiska satsningar på topphögskolor, så att den forskning och utveckling som sker här kan fortsätta ligga i topp.

TEXT:
Dr Nima Sanandaji, ordförande ECEPR
Klas Tikkanen, COO Nordic Capital

Läs även: Svenska jobb kunskapsintensiva – men konkurrensen från utlandet hårdnar