Det är femte året i rad som indexet The Geography of Europe’s Brain Business Jobs släpps, i samverkan med European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR) och riskkapitalbolaget Nordic Capital.

Sverige får fortsatt en bra placering och hamnar som tvåa i Europa – Schweiz är etta – och högst i EU när det kommer till andelen arbetsföra personer som verkar inom det som kallas för ”kunskapsintensiva jobb”. Andelen var 96 personer av 1 000, för år 2020.

Till kunskapsintensiva jobb räknas arbeten inom fyra sektorer, vilka är techsektorn, ICT, avancerade tjänster och kreativa yrken.

– I techsektorn hittar man jobb inom högteknologisk tillverkning, läkemedel, ingenjörskap samt forskning och utveckling. ICT handlar mer om telekom och dataprogrammering, som it-tjänster och produktion av mjukvara, förklarar Nima Sanandaji, ordförande för ECEPR och författare till indexrapporten.

Med avancerade tjänster menas den typ av jobb som genomförs på huvudkontoren, som forskning, reklam och marknadsföring. Och kreativa näringar är sådant som film, musik, publishing och design. 

– När vi började med de här mätningarna var techsektorn den starkaste av alla fyra sektorer. Men ICT växer snabbt och nu är de två nästan lika stora. Sverige håller gradvis på väg att bli etta i Europa och det hänger ihop med att Schweiz har en stark traditionell techsektor, medan Sverige är stark på alla fyra, säger Nima Sanandaji.

”De har i årtionden, efter kommunismens fall, varit underleverantörer till kunskapsföretagen i Väst.”

Tillväxten inom techsektorn har varit svag de senaste åren men kan återigen bli stark eftersom coronapandemin har lett till ett uppsving inom läkemedelsbranschen, påpekar Nima Sanandaji.

Pandemin har haft en negativ effekt på ekonomin som helhet men kunskapsjobben har klarat sig ganska väl från nergång och arbetslöshet. Detta trots att Europa i sin helhet förlorade 167 000 kunskapsintensiva jobb under 2020, vilket är första gången man ser en nergång i mätningarna. Nima Sanandaji menar att ekonomin har blivit mer ”kunskapsintensiv” efter corona.

– ICT ökade under corona eftersom folk började jobba mer digitalt. Den enda sektorn som minskade mer än övriga näringslivet var kreativa yrken, vilket beror på alla evenemang och musikinspelningar som fick ställas in.

Lägre kostnader i Öst- och Sydeuropa

Norden var den enda regionen i Europa där antalet kunskapsintensiva jobb ökade under coronapandemin. En stor del av lyftet är tack vare en ökning i Norge och Finland, som annars har laggat efter Sverige och Danmark. Tillväxtföretagen i Norden fick under 2020 också mest pengar från investerare.

Men trots Sveriges goda placering när det kommer till kunskapsintensiva jobb finns det anledning att vara vaksam. Enligt rapporten fortsätter Östeuropa, och även Sydeuropa, att minska avståndet till Västeuropa. Förutom att mäta antalet och andelen kunskapsintensiva jobb i respektive land delar rapporten även in länderna i mindre regioner. Tittar man på dessa uppstår en helt annan bild av Europa.

– Bratislava i Slovakien har högst koncentration av kunskapsjobb av alla 200 regioner vi mätte. Det har vi sett i fem rapporter i rad, berättar Nima Sanandaji.

På andra plats hamnar Prag i Tjeckien och på tredje Budapest i Ungern. Stockholm hamnar på fjärde plats. I Östeuropa är det huvudstadsregionerna som har de flesta av de kunskapsintensiva jobben, medan landsbygden hamnar på efterkälken. Fördelen är dock att det skapas hubbar med stor innovationskraft.

Nima Sanandaji säger att några av förklaringarna till Östeuropas succéregioner, när det kommer till andelen kunskapsintensiva jobb, är lägre lönekostnader för företagen, lägre skatter och lägre boendekostnader. En annan förklaring är att många i befolkningen väljer att studera ämnen med fokus på matematik och programmering.

– Det finns många talanger där när det kommer till it, programmering och ingenjörskonst. De har i årtionden, efter kommunismens fall, varit underleverantörer till kunskapsföretagen i Väst. Nu har de mer och mer själva börjat skapa sina egna kunskapsföretag.

”Svenska politiker bör inse hur mobila kunskapsjobben är, och sluta erbjuda sämre villkor för företagen.”

Även länder i södra Europa, som Malta, Cypern och Portugal, får allt fler kunskapsintensiva jobb tack vare lägre skatter och arbetskraftskostnader. Cypern var det land som ökade andelen kunskapsintensiva jobb mest – med nästan 50 procent mellan åren 2014 och 2020 – följt av Slovakien och Ungern.

– Personer som jobbar inom dessa sektorer är också alltmer mobila. Frågan är då, vill de bo i Stockholm med hög marginalskatt och höga boendekostnader, eller i värmen i Malta och Cypern? frågar Nima Sanandaji.

”Behöver förbättra näringsklimatet”

Men vad är egentligen fördelarna med att ha många kunskapsintensiva jobb? Nima Sanandaji menar att det är svårt för ett land att bli rikt utan dessa jobb, eftersom de befinner sig i ”toppen av näringskedjan”.

– Om man skapar jobb inom dessa sektorer får man även jobb inom andra delar av näringslivet. De skapar ett stort värde per anställd, säger han.

Borde Sverige vara oroligt för att länder i Östeuropa och Sydeuropa ska komma i kapp?

– Det man ska vara orolig för här i Sverige är att varken skolans grundutbildning eller universitetsutbildningarna ligger på topp, framför allt när det kommer till matematik och programmering. Vi utgår ofta från att vi är bättre än Östeuropa, men det stämmer inte i många fall. Sverige hade en världsledande skola fram till kanske för 30 år sedan. Sedan har det gradvist minskat, säger Nima Sanandaji.

Han tillägger att ytterligare en stötesten är Sveriges alltmer bristande förmåga att attrahera eller behålla talanger och företag.

– Vi ska också vara oroliga för Sveriges företagarpolitik. Regeringen har exempelvis hotat med bankskatt och Anders Ygeman har sagt att vi har låga kapitalskatter. I andra länder skickar de positiva signaler till näringslivet. Svenska politiker bör inse hur mobila kunskapsjobben är och sluta erbjuda sämre villkor för företagen.

”Det är ingen naturlag att kunskapsjobben söker sig till Sverige.”

Klas Tikkanen, Chief Operating Officer på Nordic Capital, anser precis som Nima Sanandaji att svenska politiker i möjligaste mån bör verka för att de långsiktiga förutsättningarna för företagen blir så förutsägbara som möjligt.

”Vi har en lång tradition av urstarka teknikdrivna företag som står sig utomordentligt i den globala konkurrensen. Men det behövs en grundinställning att företag som går bra är nyckeln till ett välmående land”, kommenterar Klas Tikkanen i ett mejl och tillägger:

”Sveriges konkurrenskraft bygger på att fortsätta förbättra vår position som attraktivt land för investeringar genom till exempel konkurrenskraftig skattepolitik. Att vi har starkare statsfinanser än de flesta andra länder innebär en gyllene möjlighet att stärka Sveriges konkurrenskraft.”

Konkurrensen ökar dessutom från alla håll, enligt indexet. Även länder som redan hade ett bra utgångsläge ser en snabb procentuell tillväxt av andelen kunskapsjobb. Nima Sanandaji säger att länder som exempelvis Nederländerna, som i årets index hamnade på tredje plats i landsindelningen, mycket väl kan komma i kapp Sverige ganska snart.

– Nederländerna är likt Sverige angående koncentrationen av kunskapsjobb. Men mellan 2014 och 2020 har Sverige haft sju procents tillväxt av kunskapsjobb medan Nederländerna har haft 15 procent. Jag anser att vi behöver skärpa oss och förbättra näringsklimatet. Det är ingen naturlag att kunskapsjobben söker sig till Sverige, avslutar han. 

TEXT: Ana Cristina Hernández

ana@bulletin.nu