Den socialdemokratiska högskolepolitiken har sedan decennier präglats av en ambition att sänka tröskeln till högskolans – och inte minst universitetens – värld. Inte bara utbildningsplatserna har blivit fler, utan även universiteten. Men mer är inte nödvändigtvis bättre. 

De senaste åren har den rödgröna regeringen gett lärosätena i uppdrag att bygga ut flera vård-, lärar- och ingenjörsutbildningar. Enligt en granskning som Riksrevisionen nyligen slutfört har utbyggnaden inte haft avsedd effekt.

Riksrevisionen lyfter fram att satsningarna inte har lett till någon avsevärd ökning av högskoleutbildade inom dessa yrken: ”De uppsatta målen har inte nåtts ens till hälften, och i några fall hade de aktuella utbildningarna till och med färre antal nya studenter 2019 än innan uppdragen gavs” skriver myndigheten i ett pressmeddelande. 

Det finns dock undantag. Läkar- och arkitektutbildningen har lyckats nå de uppsatta utbyggnadsmålen inom angiven tid. Men dessa utbildningar har också högst söktryck. 

När det gäller utbildningar med lägre söktryck blir det i stället kontraproduktivt att utöka antalet platser: Riksrevisionen menar att en utbyggnad kan vara effektiv om det finns många behöriga sökanden som inte antas, men annars bör insatserna riktas mot att öka genomströmningen. Självklart kan tyckas, men det behöver uppenbart ändå sägas.

På flera av de utbildningar som fått ett utbyggnadsuppdrag finns problem med att en stor andel av studenterna inte tar ut examen. Läsåret 2017/18 var det knappt hälften av studenterna på landets högskoleingenjörsutbildningar – 45 procent – som tog ut examen inom normal studietid (SCB). På civilingenjörsutbildningarna var motsvarande siffra 52 procent.

Genom att bygga ut utbildningar med lågt söktryck kommer fler av de antagna studenterna ha lägre förkunskaper och avhoppen kommer sannolikt att öka. I farans riktning ligger dock något än mer oroväckande än försämrad genomströmning – nämligen sänkta krav. 

Ett problem i sammanhanget är högskolornas finansieringsmodell, där lärosätenas ekonomi till stor dels styrs av hur många studenter som tar examen. Modellen skapar incitament att sänka kraven, i synnerhet för de studenter som ligger strax under gränsen för att bli godkända. Genomströmningen ökar, men yrkeskårens samlade kompetens sjunker. 

När Socialdemokraterna skryter om att antalet utbildningsplatser byggts ut över hela landet finns det således skäl att ifrågasätta rimligheten i detta. En ogenomtänkt högskoleutbyggnad innebär inte bara slöseri av resurser som kunde ha gått till något annat. Andra värden står på spel, som på sikt kan bli svåra att reparera.