En kvinna i Hässelby, Stockholms kommun, lyckades lura till sig över 330 000 kronor av Försäkringskassan. Kvinnan, som uppgav att hon var ensamstående och bodde med sina barn i en fyrarumslägenhet, ansåg sig ha rätt till såväl underhållsstöd som bostadsbidrag. Det kom senare att visa sig att även kvinnans partner var bosatt i lägenheten, trots att han var skriven på en annan andress. Således har Försäkringskassan betalat ut pengar utifrån felaktiga grunder.
I närmare tre år mottog en kvinna i 40-årsåldern bidrag från Försäkringskassan, med ett totalbelopp på 334 550 kronor som betalats ut. Kvinnan, som hävdade att hon var ensamstående mamma, bosatt i en fyrarummare i Hässelby och i behov av stöd för att betala hyran, fick beviljat bidrag via underhållsstöd och bostadsbidrag, rapporterar Hem & Hyra.
Via ett anonymt tips fick man plötsligt kännedom om att kvinnan lämnat felaktiga uppgifter till Försäkringskassan. I bostaden bodde nämligen hennes sambo, som skrivit sig på en annan adress. Hennes uppgifter om att hon varit ensamstående, och därmed ensam fått stå för kostnaderna i hemmet, innebar att hon fick ett beviljat, och högre, bidrag än vad hon hade fått om hon i ansökan uppgett att hon bodde tillsammans med sin sambo.
Trots nekande från såväl kvinnan som hennes sambo kunde tingsrätten döma kvinnan för bidragsbrott vid 73 tillfällen, vilket genererade ett straff om 5 000 kronor i böter. Domen överklagades till hovrätten där kvinnan friades för tolv fall av bidragsbrott. Försäkringskassan i sin tur har stoppat utbetalningarna till kvinnan och kräver att hon betalar tillbaka 358 145 kronor till myndigheten.
Mobilsurfande blev fällande
I bevisningen mot kvinnans och sambons bidragsfusk finns omständigheten där paret tidigare tillsammans varit skrivna på adressen, varpå de fått ett gemensamt bostadsbidrag. Under de tre åren då fusket pågick hade mannen skrivit sig på en adress i Sundbyberg där en annan familj fanns bokförd.
Paret fortsatte hävda att de bott isär, men bevisning i form av mannens frekventa användning av Bank-ID på sin mobiltelefon kom att bli direkt avgörande. Trots att paret hävdat att man inte bott ihop kunde åklagaren bevisa att mannen under flera års tid mycket ofta varit uppkopplad via sitt Bank-ID i kvinnans lägenhet. Han ska dessutom ha varit en flitig användare av lägenhetens wifi – som han själv dessutom betalade för.
Kvinnan förklarar bevisningen med att hennes sambo inte haft Bank-ID installerat på sin egen telefon, utan i stället på en telefon som legat i hennes lägenhet. Tingsrätten bedömde att hennes uppgift var så ”osannolik att den kan lämnas utan avseende”.
Samtidigt ska paret genomgående ha fört över pengar till varandra, vilket åklagaren menar är talande för att paret har gemensam ekonomi, och att kvinnan således inte kan kategoriseras som ensamstående. Kvinnan själv hävdar att pengarna varit lån som sedan betalats tillbaka.
Läs även: Bulletin-TV: Här attackeras polismannen i Norrköping
