Enligt undersökningen är det 62 procent av svenskarna som säger att de är i huvudsak för det svenska EU-medlemskapet medan 12 procent i huvudsak är emot och 26 procent inte har någon bestämd åsikt.

Noterbart är dock att andelen som är för har minskat från 68 procent 2023 medan andelen som inte har någon bestämd uppfattning har ökat med fem procentenheter och andelen som i huvudsak är emot har ökat marginellt (en procentenhet). Förra året var enligt SOM-institutet emellertid ett rekordår gällande stödet till EU-medlemskapet.

Att lämna EU är inte heller en fråga som åtnjuter något stort stöd bland svenskarna, enligt undersökningen. Enbart sex procent anser att det är ett mycket bra förslag och fem procent att det är ett ganska bra förslag. Samtidigt svarar 46 procent att det är ett mycket dåligt förslag och 19 procent att det är ett ganska dåligt förslag medan 24 procent tycker att det varken är ett bra eller dåligt förslag.

Utöver frågan om medlemskapet är det emellertid desto fler som vill föra tillbaka makt från EU till medlemsstaterna. 17 procent menar att det är ett mycket bra förslag och 27 procent ett ganska bra förslag. På andra kanten anser bara fyra procent att det är ett mycket dåligt förslag och 14 procent att det är ett ganska dåligt förslag. 38 procent svarar varken bra eller dåligt förslag.

Skillnad över tid i höger-vänster

Enligt SOM-institutets årliga mätning från början av 90-talet och framåt har det skett ett skifte i hur högersympatisörer kontra vänstersympatisörer ser på EU.

Från 90-talet och ända fram till mitten av 2010-talet var det väljare som antingen definierade sig som ”klart till höger” eller ”något till höger” som i högre utsträckning var positivt inställda till medlemskapet i unionen. Men därefter har det skett en förändring och idag är det bara 44 procent av de svarande klart till höger som säger att de i huvudsak är för EU-medlemskapet. Därmed är den gruppen den mest EU-kritiska.

Samtidigt är det gruppen väljare som säger sig stå ”något till vänster” som är mest positiva till att vara medlemmar i unionen. Till 2023 är det emellertid bara i väljargruppen som står ”klart till vänster” där andelen positiva till medlemskapet har ökat.

Vad gäller partisympatier har stödet för EU sjunkit drastiskt det senaste året bland kristdemokratiska väljare – från 63 procent i huvudsak för EU-medlemskapet 2022 till bara 42 procent 2023. Bland SD-sympatisörer har samma siffra gått ner från 43 procent 2022 till 30 procent 2023.

Det är bara bland Vänsterpartiets väljare som andelen positiva till EU-medlemskapet har gått upp det senaste året.

När det kommer till politikområden är det invandringen där flest anser att unionen har en negativ påverkan på landet medan den militära säkerheten är det område där flest tycker att EU har en positiv påverkan.

Ökat stöd för euron

Enligt undersökningen är det också allt fler som ställer sig positiva till att införa euron som valuta i Sverige. Från 2022 till 2023 har andelen som tycker att det är ett dåligt förslag minskat från 56 till 43 procent medan andelen som ger tummen upp har ökat från 16 procent till 30 procent. 27 procent tycker att det varken är ett bra eller dåligt förslag.

Stödet för att införa euron har ökat bland samtliga riksdagspartiers väljargrupper. Störst är det hos Liberalernas väljare där 49 procent tycker att det är ett bra förslag och lägst är det hos Vänsterpartiets där motsvarande siffra ligger på 15 procent.

Läs även: SD vill ta bort EU-medlemskapet från grundlagen: ”Stark signal”