Fokus

Långt fler skolbränder än i grannländerna och avståndet ökar

Förskolan Färgsolen i Lund står i lågor den 21:a maj 2020. Foto: Johan Nilsson/TT.
Förskolan Färgsolen i Lund står i lågor den 21:a maj 2020. Foto: Johan Nilsson/TT.
Förskolan Färgsolen i Lund står i lågor den 21:a maj 2020. Foto: Johan Nilsson/TT.
Förskolan Färgsolen i Lund står i lågor den 21:a maj 2020. Foto: Johan Nilsson/TT.

Sverige hade mer än tre gånger fler skolbränder per capita än Finland och Norge år 2019. Och de ökar gentemot grannländerna. Lärarna Anna Nilsson och hennes kollega Pia Carlson såg sitt livsverk gå upp i lågor. ”Det är fortfarande svårt att prata om. Hur förklarar du för en treåring varför hennes inneskor, gosedjur och favoritteckning inte finns längre?”

29 jan 2021 05:55
Uppdaterad:
29 jan 2021 09:18

Sverige hade mer än tre gånger fler skolbränder per capita än Finland och Norge år 2019. Och de ökar gentemot grannländerna. Lärarna Anna Nilsson och hennes kollega Pia Carlson såg sitt livsverk gå upp i lågor. ”Det är fortfarande svårt att prata om. Hur förklarar du för en treåring varför hennes inneskor, gosedjur och favoritteckning inte finns längre?”

Klockan halv ett på natten den 21 maj 2020 vaknade Anna Nilsson av att telefonen ringde. Väskorna stod packade i tamburen. Det var Kristi himmelsfärdshelg och hon och hennes familj skulle resa till sommarstugan. Men så blev det inte. Samtalet kom från Securitas. Färgsolen, den förskola i Lund som hon varit med och öppnat och drivit i 25 år, stod i brand.

– Jag kastade mig i bilen, säger hon. Många scenarier gick genom mitt huvud på vägen. Då jag svängde ner från Ringvägen såg jag blåljus som blinkade i hela nejden.

Anna Nilsson och hennes kollega Pia Carlson blev kvar på andra sidan avspärrningstejpen. Och såg sitt livsverk gå upp i lågor.

Det var värre än hon kunnat föreställa sig. Röken stod tjock. Hon fick kontakt med en brandman och frågade om rummet innanför entrén inte gick att rädda. Det stod inte i brand än och där fanns så mycket material. Alla föremål sorterade efter vilken bokstav de börjar på, saker som tagit henne åratal att samla ihop. Men hon fick höra att alla släckningsförsök var lönlösa. Anna Nilsson och hennes kollega Pia Carlson blev kvar på andra sidan avspärrningstejpen. Och såg sitt livsverk gå upp i lågor.

– Det är fortfarande svårt att prata om, säger hon med sprucken röst. Hur förklarar du för en treåring varför hennes inneskor, gosedjur och favoritteckning inte finns längre? Varför deras trygga miljö är borta? Hur förklarar du varför någon kan göra något sådant?

Skolbränder är inget ovanligt i Sverige. Utslaget på ett år brinner det i en till två skolor varje dag. Det är en bra bit mer än i andra typer av byggnader och en bra bit mer än i många jämförbara länder. Enligt statistik som Bulletin har tagit fram inträffade det till exempel mer än tre gånger fler bränder på skolor per capita i Sverige än i Finland och Norge år 2019. Mer än hälften av dem var anlagda. De sker över hela landet. Och problemet växer.

Serie av bränder i Lund

Den kommun där skolbränder uppmärksammades mest förra året var Lund. De två månaderna som föregick branden på förskolan Färgsolen drabbades fem andra skolor och de två följande månaderna brann det i åtta till. Sedan en flygel av Palettskolan (F-6) totalförstörts inledde polisen en så kallad särskild händelse, det vill säga de kallade in regionala resurser för att utreda bränderna. Även om man lyckades identifiera en misstänkt räckte däremot inte bevisningen och den personen går nu på fri fot.

”Vi tror att det här handlar om någon typ av misshag mot det offentliga.”

– Men vi kan konstatera att sedan han blev frihetsberövad så har det inte brunnit, säger Ewa-Gun Westford, mediechef i Polisregion Syd.

Bland de många orsaker som kan ligga bakom att man tänder eld på en skola – ofog, test av gränser, psykisk sjukdom – har Ewa-Gun Westford en klar teori.

– Vi tror att det här handlar om någon typ av misshag mot det offentliga.

Ofta pratas det om materiella värden vid skolbränder. Kostnaderna kan också bli astronomiska. År 2009, då en handfull skolor runtom i landet brann ner till grunden, överskred prislappen en halv miljard kronor. En av de skolorna, Killebäckskolan, ligger en mil öster om Lund, och kostade 75 miljoner att reparera. 

De sammanlagda kostnaderna för förra årets brandvåg ser däremot ut att bli avsevärt mycket lägre. Att bygga upp Palettskolans nerbrända flygel kan kosta uppemot tio miljoner kronor. Färgsolen får försäkringspengar för att hyra in sig i nya lokaler. Andra reparationskostnader uppgår enligt Pernilla Nevsten, fastighetschef på kommunen, inte till mer än en miljon kronor.

Släckningsarbete på Killebäckskolan i Södra Sandby 2009. Foto: Stig-Åke Jönsson/Scanpix.

– Men sedan finns ju en rad andra kostnader som vi inte ser, säger hon och radar upp en lång lista på åtgärder som kostat samhället, bland annat ökad närvaro av väktare, värmekameror, extra personalresurser på skolan, nytt skolmaterial, skjuts till provisoriska lokaler, höjda försäkringspremier och stora polis- och brandkårsinsatser.

Inte bara betong och tegel

Oron under och efter bränderna var stor, berättar många i Lund för Bulletin. Den ledde också till ett politiskt mandat för att ansöka om säkerhetskameror på samtliga skolor i kommunen. Efter påtryckningar på Datainspektionen godkändes i stort sett samtliga ansökningar före jul, vilket är mindre än hälften av den vanliga handläggningstiden. Håkan Nilsson, säkerhetschef på kommunen, säger att flera kommuner runtom i landet hört sig för med intresse för Lunds kameraövervakning på skolor.

Norge 72 skolbränder, Finland 80 skolbränder, Sverige 572 skolbränder. Patrick van Hees, professor i brandteknik, säger att de siffrorna verkar korrekta och att de betyder att avståndet mellan Sverige och grannländerna verkar öka.

– Men det handlar inte bara om betong och tegel, utan om tryggheten för personerna som går på skolorna, säger han.

I en studie utförd på Lunds Universitet har man funnit att antalet skolbränder i Sverige ökar. Jämförelser mellan länder är svåra eftersom olika länder räknar olika, men nordiska länder är relativt samstämmiga. Bulletin har tagit fram siffror från Räddningsinstitutet i Finland där det rapporterades in 80 skolbränder år 2019, Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap i Norge 72 stycken, Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB) i Sverige 572 stycken. Patrick van Hees, professor i brandteknik och en av författarna bakom studien på Lunds universitet, säger att de siffrorna verkar korrekta och att de betyder att avståndet mellan Sverige och grannländerna verkar öka.

Orsaken är främst små bränder inomhus. Eftersom dessa sker under dagtid upptäcks de snabbare och leder inte till så omfattande bränder. Men de innebär också större risk för personskador eftersom fler personer då rör sig i byggnaden. 

Polisen har rapporterat om uppmaningar till skadegörelse på sociala medier, vilket kan ligga bakom flera eldsvådor på toaletter runtom i landet under vintern. På Virginska skolan i Örebro tvingades man i oktober att flytta två specialdesignade klassrum samt biblioteket på grund av rökskador från en toalettbrand. Eftersom även el och avlopp skadats var det ytterligare salar som inte gick att använda. Därför fick elever och personal ännu mindre utrymme att samsas på, vilket blev en utmaning under rådande coronarestriktioner.

– Folk skötte sig exceptionellt, men vi var trötta och slitna, säger Mari Lindman, enhetschef på skolan och ansvarig för omställningsarbetet efter branden. 

Utmaning för skolpersonal

Björn Björkman, brandexpert på Brandskyddsföreningen – en ideell förening som jobbar för ett brandsäkrare Sverige – säger att många makthavare misstar skolbränder för ett problem för räddningstjänsten.

– För dem är de inget problem, de kommer in och släcker på en halvdag, säger han. De som verkligen drabbas är elever och skolpersonal. Lärarna säger att ”det är ingen kris, det här ska vi lösa”, och så ställer de upp på alla sätt och vis. Och så ett halvår senare klappar de ihop för stressnivån har varit så hög.

Själv säger han att det hade sett helt annorlunda ut om bränder hände lika ofta på kontor.

– Men om man pratar med lärare säger de att ”det är naturligt, det är en skola och där finns elever, då får man räkna med att det blir så”. Det tycker vi att man inte ska behöva räkna med. När jag pratar med kolleger i Finland och Norge säger de att skolbränder inte är något problem där.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund, håller inte med om att skolbränder är något som normaliserats.

– Det skapar otroligt mycket oro, ilska och frustration, säger hon.

Hon håller däremot med Brandskyddsföreningens insamlingsstiftelse Brandforsk, vilken pekar på samband mellan anlagda bränder och annan skadegörelse.

– All skadegörelse och ordningsstörning måste få konsekvenser, det gäller att ta tag i det så snart det inträffar, säger hon. Skolan är en arbetsplats, man ska behandla varandra och lokalerna med respekt och hänsyn. Det ingår i skolans fostransroll att ha tydliga ordningsregler.

Gottsundaskolan i Uppsala brann 2018. Foto: Staffan Claesson/TT.

MSB skriver i en rapport att samverkan mellan olika aktörer är en nyckel till att lyckas motverka skolbränder. Från skolans information till barn och föräldrar, till fastighetsförvaltares brandsäkring av byggnader, till polis, brandförsvar, föreningar, socialtjänst och andra förvaltningar. 

I en annan rapport beskriver de att större skolor, större kommuner och större städer drabbas mer av skolbränder. Men de sker över hela landet, och per capita ligger Kronobergs län i topp, Stockholm i botten. Utsatta områden, vilka tidigare skakats av bilbränder, är inte överrepresenterade. En brand som ändå inträffade i ett sådant område var branden på Gottsundaskolan i Uppsala 2018.

När niorna hade vårshow handlade det om att ”klarar vi det här så klarar vi allt”.

Där ledde det till att personal och knappt femhundra elever fick kuska runt till andra skolor runtom i staden medan en modulskola uppfördes. Gymnastiklektioner hölls på ett ställe, slöjd på ett annat, och så vidare. Somliga elever klarade omställningen sämre än andra och det var en tid som verkligen slet på personalen, säger rektor Elisabeth Viksten Eriksson. Vissa mådde dåligt och behövde stöd. Men hon säger att engagemanget från både kommun och enskilda individer var stort, och att de ändå kom stärkta ur situationen.

– Redan innan branden hade vi en stark sammanhållning, säger hon, vi känner alla hur viktig den här skolan är. Efter branden låg det fullt av blommor och dikter runt platsen. Och när niorna hade vårshow handlade det om att ”klarar vi det här så klarar vi allt,” säger hon.

Att gärningspersonerna inte själva var elever på skolan var också en lättnad.

– För mig personligen kändes det ganska skönt att det inte var elever jag själv träffat och sett i ögonen. Man undrar ju, vilka är det som är så arga på oss?

Unga gärningspersoner

Att döma någon för att ha orsakat en brand är notoriskt svårt. Man måste gripa gärningspersonen med stickan i handen, brukar det heta. De skolbrännare som grips undkommer ofta även straff, eftersom de är så unga. Somliga har lekt med fyrverkerier, andra har ägnat sig åt skadegörelse som fått oväntade proportioner, ytterligare andra har varit mer utstuderade i sitt eldande. Få känner nog till konsekvenserna deras aktioner kan komma att få.

Gottsundaskolan brann upp efter att två fjortonåriga tjejer som flytt från ett HVB-hem bröt sig in och satte fyr på en soffa. Killebäckskolan utanför Lund tog eld sedan två trettonåriga pojkar tänt på fyrverkerier. Tretton år var även de fem pojkar som lyckades bränna ner Sandsbro skola i Växjö 2017. Den sammanlagda notan för de tre bränderna blev 215 miljoner kronor. I det första och sista fallet krävdes gärningspersonerna på stora skadeståndsbelopp. På Killebäckskolan vände sig försäkringsbolaget mot de personer som langat fyrverkerier åt pojkarna. Björn Björkman på Brandskyddsföreningen säger att många summor jämkas, men om man inte uttryckligen begär det kan konsekvenserna bli digra.

– Med en skuld på flera miljoner kan du halka utanför samhället helt, och då hamnar samhället med livskostnader för dig som blir ännu större än så, säger han. I grund och botten är orsaken alltid densamma. Barn som är sedda, hörda och bekräftade tänder inte eld på skolorna.

I Lund samlade Anna Nilsson, Pia Carlson och de andra i personalen alla barn och föräldrar i en park på Kristi himmelsfärdsdagen. De sjöng sånger, lekte lite och pratade. Anna Nilsson tryckte på att Färgsolen fortfarande finns kvar även om deras byggnad är borta, och alla deras saker. 

– Vårt livsverk är att vi har betytt och betyder så mycket för så många barn och föräldrar med den verksamhet som vi byggt upp tillsammans med våra kollegor, säger hon. Det kan ingen brand ta ifrån oss.

De har en ny lokal i en annan del av staden nu. Föräldrar och kolleger på andra förskolor har varit ett stort stöd. Men hyran är hög. Flera barn har fått sluta på grund av avståndet. Och någonting mer är borta än bara hus och prylar.

– I tjugofem år var det här ett tryggt hem för hundratals barn. En plats som de senare kunnat cykla förbi och peka ut som en viktig del av deras barndom. Och nu är den borta, för alltid.

TEXT: Per Liljas