Ugaaso Muhammed kämpar med inloggningen till sitt emailkonto. Först hittar hon inte snabel-a:t. Sedan kommer hon inte ihåg lösenordet. Utbildnings- och jobbcoachen Alis Mackic står två meter bort och försöker hjälpa till. Uppsala kommuns Utbildnings- och jobbcenter i Gottsunda är strikta med coronaavstånd, och håller numera endast öppet några timmar per dag för korta lån av datorer. All annan assistans måste ske över telefon eller internet.

– Det är frustrerande eftersom många av våra kunder inte är lika självgående som andra med tekniken, säger Alis Mackic.

Ugaaso Muhammed, som planerar att söka städjobb vid sidan om SFI-studierna, lämnar så småningom kontoret med en handfull utskrivna CV:n.

– Men det kommer nog att ta ett tag att söka jobb nu på grund av pandemin, säger hon.

Det är också farhågan inom Arbetsförmedlingen. I myndighetens nya samlade statistik över förra året beskriver man antalet arbetslösa som ”högst sedan 1997.” Det gör det än svårare att få jobb för de som stod utanför arbetsmarknaden redan innan pandemin. Analyschefen Annika Sundén skriver:

– Det är oroväckande att långtidsarbetslösheten som redan är på rekordhöga nivåer fortsätter öka och att än fler riskerar att hamna där.

För kommunerna skulle detta kunna vara en tickande bomb.

Många kan komma att behöva försörjningsstöd

Andelen långtidsarbetslösa växer markant. Sedan december 2019 har antalet personer som varit arbetslösa i 6–12 månader ökat med 57 procent till 111 700. I Uppsala, en av de kommuner där arbetslösheten ökat som mest, är motsvarande tal 108 procent. Än så länge täcker a-kassan kostnaderna för många av dem som förlorat sina jobb under pandemin. Men ju fler som står utanför arbetsmarknaden och ju längre tiden går, desto mer ökar risken för ett ökat behov av försörjningsstöd, vilket kommunerna står för. Därför trycker Uppsala kommun nu på för att ta över Arbetsförmedlingens lokala uppdrag, för att bättre kunna försöka få arbetslösa i jobb.

– Drömvisionen är att staten tar ansvar för alla stöd till individer i samhället, inklusive de med försörjningsstöd, säger Mohamad Hassan (L), ordförande för arbetsmarknadsnämnden i Uppsala kommun. Men de som fastnar utanför arbetsmarknaden hamnar på kommunens bord, och därför måste vi få fler verktyg att hantera situationen.

Idén om att kommunalisera Arbetsförmedlingen är inte ny. Kommuner har byggt upp allt större arbetsmarknadsenheter i takt med att antalet personer med behov av ekonomiskt bistånd ökat och Arbetsförmedlingen bantats ned. Det kom ett förslag om pilotprojekt i Växjö 2014 och Uppsala försökte så sent som 2019 att axla en större del av Arbetsförmedlingens uppdrag. Då hade januariavtalet nyligen lett till en skarp reform av myndigheten, med bland annat nedstängningar av ett stort antal kontor. Mohamad Hasan säger däremot att situationen är extra angelägen nu.

– Vi är jätteroliga för att långtidsarbetslösheten ökar. Risken är att försörjningsstödet skenar iväg och blir en kostnad som går ut över våra andra verksamheter.

Stort behov i utsatta områden

Uppsala kommun har redan tagit över uppgifter från Arbetsförmedlingen. Kommunens Utbildnings- och jobbcenter är kanske det främsta exemplet. Här erbjuds coachning, utbildning, inklusive hjälp med att fylla i blanketter till Arbetsförmedlingen, och satsningen riktar sig främst till utsatta områden med en stor andel personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Efter ett center i stadscentrum och ett i Gottsunda, planeras ännu ett att öppnas i stadsdelen Gränby. Andreas Christoffersson, områdeschef på kommunens arbetsmarknadsförvaltning, beskriver vikten av en lokal knutpunkt för jobbsökande.

– Många i Gottsunda drar sig för att åka in till stan. De pratar dålig svenska och känner sig inte trygga utanför sitt hemområde.

Mohamad Hassan lyfter upp att Arbetsförmedlingen och kommunen delar på arbetsmarknadskostnader i Uppsala på ungefär en miljard kronor om året. En del av de resurserna menar han skulle kunna sparas in om kommunen skötte hela arbetet.

– I den bästa av världar behöver det inte finnas arbetsmarknadsavdelningar på kommuner, säger Mohamad Hassan. Men vi måste lägga de här pengarna för att staten inte tar något helhetsansvar. Vi skulle kunna göra Arbetsförmedlingens jobb för åttiofem procent av kostnaden.

Nationellt perspektiv viktigt

Alla är däremot inte positiva till förslaget. Maria Mattsson Mähl, VD för jobbcoachningsföretaget AlphaCE samt ledamot i Liberalernas partistyrelse, menar att det är viktigare än någonsin att ta ett nationellt perspektiv på arbetsmarknaden.

– Uppsala är en stor och stark kommun, jag tvivlar inte på att de skulle kunna göra det väl. Men vad gör vi med de kommuner som inte klarar av det? Vi kan inte gå från en dysfunktionell myndighet till tvåhundranittio stycken. Hur kan vi se till att det blir likvärdigt för alla medborgare?

Under sitt arbete det senaste året har Maria Mattsson Mähl sett positiva tecken på att arbetsmarknaden utvecklas.

– Sverige har en av de trögrörligaste arbetsmarknaderna i världen. Om du blir arbetslös i Sandviken åker du inte buss in till Gävle för att söka jobb. Inte på grund av lathet, men på grund av tradition. Tidigare hade vi jobbcoacher endast möjlighet att verka på de platser där vi hade kontor, men det har ändrats helt nu när jobbsökningen sker digitalt. Det är extremt viktigt att vi fortsätter att göra arbetsmarknaden ännu mer rörlig, inte att vi låser in arbetssökande i deras kommuner.

Mer pengar till privata aktörer

En central del i den pågående reformen av Arbetsförmedlingen går ut på att ge privata leverantörer likt AlphaCE en större roll. På grund av pandemin har resurserna till dem ökat skarpt, från knappt 800 miljoner kronor år 2019 till knappt 1 400 miljoner kronor år 2020. Det här året är budgeten mer än det dubbla, drygt 3 200 miljoner kronor. För att lyckas slussa ut fler arbetssökande till dessa matchningstjänster har Arbetsförmedlingen också anställt 582 beslutshandläggare under hösten. Anders Forslund, professor i nationalekonomi på Uppsala universitets arbetsmarknadsinstitut IFAU, var initialt kritisk till den här privatiseringen, men har nu ändrat sig.

– Det finns ingen forskning på om detta är en effektiv väg eller ej och tidtabellen för reformen har varit vansinnig, säger han. Men nu när man väl skrotat den offentliga verksamheten bör man skynda på processen för att på så vis så snabbt som möjligt öka omfattningen av assistansen.

Mohamad Hassan, ordförande för arbetsmarknadsnämnden i Uppsala kommun, tror inte att en kommunal Arbetsförmedling skulle behöva låsa in arbetssökande geografiskt, och han välkomnar ett fortsatt samarbete med privata aktörer. Han är däremot rädd för att regeringens nuvarande satsning främst gynnar dem som står nära arbetsmarknaden.

– I varje samhälle, tid och styre kommer det att finnas individer som har särskilt svårt att komma ut på arbetsmarknaden. I dag gäller det exempelvis folk som inte är så säkra på det digitala eller är analfabeter. Nu när allt digitaliseras skapas större avstånd mellan arbetsförmedlarna och behovet. Jag är rädd att de arbetssökarna med störst behov nu glöms bort.

Angående Mohamad Hassans oro om ökat tryck på försörjningsstödet skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark till Bulletin:

– Regeringen har ökat det generella statsbidraget till kommunerna för att ge kommuner långsiktiga förutsättningar att utveckla välfärden utifrån lokala behov. Vi tillför också medel som möjliggör tusentals ytterligare utbildningsplatser i hela landet.

Arbetsmarknadsdepartementet har ännu inte gett något svar på Uppsala kommuns förfrågan om att ta över Arbetsförmedlingen. Initiativet har stöd av samtliga partier i kommunen utom Centerpartiet. Mohamad Hassan hyser däremot ingen förhoppning om att det kommer att gå igenom.

– Men kanske kan det leda till att vi flyttar fram kommunens position en aning.

RÄTTELSE: I en tidigare version stod det felaktigt att a-kassa övergår till försörjningsstöd efter ett år.

RÄTTELSE: I en tidigare version stod det felaktigt att Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutgifter i Uppsala är en miljard kronor per år. Det är samtliga kostnader i länet, inte kommunen.

TEXT: Per Liljas