Fokus

Larmet: Allt fler rån mot 10–12-åringar

Rån och hot mot barn kryper allt lägre ner i åldrarna, uppger Svt Barn. Det handlar om så pass unga barn som 10–12-åringar som säger att de blir rånade och hotade. ”De får hela tiden göra riskbedömningar i vardagen”, uppger Anna Alandh, projektledare på SVT Barn.

10 feb 2021 06:04
Uppdaterad:
10 feb 2021 09:26

Rån och hot mot barn kryper allt lägre ner i åldrarna, uppger Svt Barn. Det handlar om så pass unga barn som 10–12-åringar som säger att de blir rånade och hotade. ”De får hela tiden göra riskbedömningar i vardagen”, uppger Anna Alandh, projektledare på SVT Barn.

Rån och hot mot unga har ökat de senaste åren. När Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade den nationella trygghetsundersökningen för 2020 framkom det, att 32 procent av de tillfrågade pojkarna mellan 16 och 19 år uppgav att de är rädda för att bli utsatta för brott och framförallt för att bli rånade. 

– Det är en tydlig trend att oron över brottsligheten ökat bland unga män, och personrån är den brottstyp där oron för att utsättas ökat tydligast, uppgav Maria Molin, projektledare på Brå i samband med att rapporten släpptes.

Ofta maskerade gäng

Men rånen och hoten sprider sig allt längre ner i åldrarna och det blir allt vanligare att barn i åldrarna 10 - 12 år utsätts. Det säger Madeleine Adaktusson och Anna Alandh, producent respektive projektledare på SVT Barn. De genomför regelbundna undersökningar riktade mot den här åldersgruppen för att planera och genomföra programidéer till bland annat produktionen ”Jobbigt”, som är ett program som vänder sig till 10–12-åringar.

– Vi är ett lyssnande öra och vi har en enorm access till barn. Vår främsta fokusgrupp ligger på just 10–12 åringar och vi använder underlagen för olika programidéer, säger Madeleine Adaktusson.

”De här hoten etsar sig fast”, säger Madeleine Adaktusson, producent på Svt Barn. Foto: Privat.

De har märkt att barnens berättelser förändrats de senaste åren. Från att ha handlat om ”normala” barnproblem och tankar, får de allt oftare höra historier där barn berättar om att de själva blivit rånade eller hotade, eller om kompisar som blivit det. Det är en utveckling som förfärar dem och som resulterade i en debattartikel i Expressen för en tid sedan.

– Ja, jag skulle säga att vi hört allt fler sådana berättelser under de senaste tre åren. Det är framförallt unga killar som drabbas. Det kan handla om att en pojke blir omringad av ett större gäng som ofta är maskerade och inte sällan beväpnade med en kniv. Eller, så kan rånen utföras när de spelar fotboll på en idrottsplats och det kommer några killar som vill vara med. De blir distraherade av de här killarna, och märker sen att deras jackor och mobiler är borta. Det är heller inte ovanligt att de förnedras på olika sätt, säger Madeleine Adaktusson.

Hur påverkar det barnen?
– De blir så klart väldigt rädda och det påverkar deras vardag och rörelsemönster. Det sprider sig en otrygghet allt längre ner i åldrarna. När de går ut tänker de sig för innan var de går, de tittar sig över axeln och är beredda att springa. De får hela tiden göra riskbedömningar i vardagen. I stället för att gå ut kanske de stannar hemma och spelar. De tänker också på vad de har på sig och kanske inte sätter på sig den finaste jackan eller tar med mobiltelefonen, säger Anna Alandh.

En del barn vågar heller inte polisanmäla av rädsla för att bli uppsökta av dem som rånar och hotar. 

– De blir hotade. ”Vi vet var du bor och vi ska rövknulla din morsa om du anmäler”, kan det låta. De här hoten etsar sig fast och man är rädd för att förövarna ska komma hem till dem. Det som är skrämmande är att det finns en uppgivenhet i deras vittnesmål. Det är så här det är, säger de, säger Madeleine Adaktusson.

Det får också konsekvenser för fler och fler familjer eftersom man hör talas om och läser om detta i media. Det sprids en oro runt middagsbord och i samhället.

– Det känns som att det här är det nya normala. Att föräldrar måste ta det här samtalet med sina barn redan när de är så här små. Att om någon hotar dig, ge dem vad de vill ha. Det är mycket oroande, säger Anna Alandh.

Det sprids en stor oro i samhället, menar Anna Alandh, projektledare på SVT Barn. Foto: Privat

Statistiken missar de yngsta

De yngre barnen hamnar också under radarn i statistiken. Brå:s statistik täcker in åldersgrupperna 16 år och uppåt. I Stockholmsenkäten, som genomförs av Stockholms stad, frågar man 14-åringar och gymnasieelever.

I den senaste Stockholmsenkäten uppgav åtta procent av alla pojkar i nionde klass och fyra procent av flickorna att de rånats under 2020. Men i stadsdelen Skarpnäck i södra Stockholm uppgav hela 13 procent av pojkarna att de rånats.

När Bulletin kontaktar Brå, uppger de att det pågår ett projekt om ungdomsrån som är planerat att publiceras under hösten 2021.

I Brå:s beskrivning av projektet står det att ”Mellan åren 2014 och 2019 ökade antalet anmälningar av rån mot unga nästan 2,5 gånger. Mediabilden av ungdomsrån är därutöver att ökningen av rån främst drabbat vissa områden samt att det blivit vanligare med grövre våld och inslag av förnedring i rånen.”

När polisen nyligen genomförde operation Rimfrost i Malmö identifierade polisen 80 barn mellan 8 och 14 år som rånade andra barn och unga.

– Det är yngre personer som, oftast i grupp, tar en jacka, cykel, moped eller en mobiltelefon, uppgav Stefan Sinteus, polismästare i Malmö, till P4 Malmöhus. 

Text: Martin Berg